Anela Murguz: Farligt att sänka kraven på polisstudenter

I en omfattande granskning av Dagens Nyheter har tidningen kunnat avslöja flera fall av kriminella som utnyttjar polisanställda för att få fram viktig information om pågående spaningar och insatser. Det kan ske genom romantiska relationer som inleds mellan en polisanställd och en kriminell eller genom att den anställda har ett släktskap till kriminella individer.

Enligt DN har det gjorts över 500 anmälningar om misstänkta läckor inom polisen de senaste sju åren och omkring 30 polisanställda har pekats ut som säkerhetsrisker. Det som är särskilt iögonfallande är hur kriminella medvetet siktar in sig på att skaffa kontakter inom polisen. I granskningens första del framgår bland annat hur man använder sig av dejtingappar i närheten av polishögskolor för att rikta in sig på blivande poliser. Dessvärre förekommer det även exempel på erfarna poliser som inleder relationer med kriminella och på så sätt läcker information, men faktum är att nybakade poliser är särskilt utsatta för otillåten påverkan när det kommer till både romantiska och familjära relationer.

Därför är det huvudlöst att kraven på polisutbildningar har sänkts i flera omgångar. Från och med år 2016 behövdes inte längre en fyra på en niogradig skala i begåvningstestet som sökande till polisutbildningen måste göra. I stället räckte det med en trea, och 2022 blev det lättare att nå upp till den gränsen, vilket ledarsidan kritiserade när det begav sig.

Som Kajsa Kettil konstaterade då är polisen ett samhällsviktigt yrke där det är rimligt att ställa höga krav på studenter. Att behovet av fler poliser i samhället är stort, i takt med att brottsligheten ökar och de politiska satsningarna på myndigheten blir fler, är inte en ursäkt för att sänka kraven. Tvärtom blir det än viktigare att utbildningen håller en hög nivå – av säkerhetsskäl.

Lägre ställda krav på polisstudenter ökar risken för att olämpliga personer kommer in på utbildningen. I den bästa av världar leder det bara till fler avhopp, men ett betydligt värre (och dessutom realistiskt) scenario är att risken för infiltration ökar eftersom olämpliga personer är ett lätt byte för kriminella som söker infiltratörer inom myndigheten.

Företeelsen är inte ny. Redan i vintras skapade underrättelsechefen Jale Poljarevius rubriker när han i SVT:s 30 minuter sade sig vara övertygad om att Polismyndigheten kan vara utsatt för infiltration. Den typen av krassa konstateranden om tillståndet inom polisen kan vara svår att ta till sig, när tilliten till myndigheter är så stort och korruptionen så låg som i Sverige. I veckan medgav rikspolischefen Petra Lundh att det inom myndigheten har funnits en naivitet kring de här frågorna även om man skalat upp arbetet mot infiltration på sistone.

Intresset att rasera denna tillit mellan stat och medborgare finns uppenbarligen hos de kriminella. Och konstigt vore annat. Att kriminella infiltrerar polisväsende och andra viktiga myndigheter är ett välkänt fenomen från andra håll där kriminaliteten är utbrett. Det är svårt att se varför kriminella i Sverige skulle agera mer skonsamt än till exempel sina kumpaner i Sydeuropa.

Särskilt allvarligt är det att flera av de polisläckor som DN upptäckt i sin granskning går att härleda till den pågående våldsvågen som plågar stora delar av Sverige just nu. Det visar att förekomsten av läckor inom polisen är systemhotande. Svaret på denna utveckling kan inte vara fler halvdana poliser, utan fler lämpliga personer med goda kunskaper och hög integritet. Det får man inte genom att sänka kraven för den som vill bli polis.