Kornelius Persson: Fler unga behöver hitta till civilsamhället
Förra veckan rapporterade BT om hur föreningen De Sju Häradernas Kulturhistoriska Förening i Ramnaparken har svårt att hitta nya styrelsemedlemmar. Föreningen uppger att det stora problemet är att unga inte söker sig dit, vilket gör att medelåldern bland de aktiva inte representerar samhället i övrigt.
Att unga väljer bort ett engagemang i föreningslivet är inte någonting nytt. Trenden har pågått länge. En undersökning från Verian från förra året visar att bara en fjärdedel av alla i åldrarna 18-29 år någon gång arbetat ideellt i en eller flera föreningar. Det duger inte. Om civilsamhället även fortsättningsvis ska vara en tongivande aktör behöver fler unga engagera sig.
Sveriges breda föreningsliv gör tillvaron lite roligare. Ramnaparken är ett bra exempel på det. Föreningen har fysiskt flyttat flera historiska byggnader från olika delar av Sjuhärad till parken. Om den lokalhistoriska föreningen inte hade gjort det hade området antagligen inte varit lika livfullt som det är idag. Civilsamhället innehåller värden som är omöjliga att skapa på andra sätt än med just frivilliga människors engagemang och driv.
”Även om individualismen på det stora hela har gett människor mer makt över sina liv, har den också lett till att många ungdomar går miste om den gemenskap och mening som civilsamhället erbjuder med sitt rika föreningsliv.”
En förklaring till att unga inte vill engagera sig skulle kunna vara att dagens ungdomar är mer individualistiska än vad tidigare ungdomsgenerationer varit. Att förverkliga sig själv är alltså viktigare än ett engagemang i föreningslivet. Men den yngre generationen behöver inse att den sociala gemenskap som finns i ideella föreningar kan vara minst lika viktigt för ens liv som ett annat, mer individuellt fritidsintresse. Framförallt i en tid då psykisk ohälsa är utbredd bland unga. Föreningslivet skapar mening och sammanhang som många i den gruppen skulle må bättre av att ha.
Även demokratin gynnas av ett starkt civilsamhälle. I det senaste riksdagsvalet minskade ungas valdeltagande med hela tio procentenheter i jämförelse med valet år 2018. Genom att engagera sig i det ideella föreningslivet lär man sig inte bara hur demokratin fungerar, utan man blir också en del av den. Något som är särskilt viktigt att uppmuntra till i en tid då antalet demokratier i världen minskar eller utmanas på andra sätt.
Även om individualismen på det stora hela har gett människor mer makt över sina liv, har den också lett till att många ungdomar går miste om den gemenskap och mening som civilsamhället erbjuder med sitt rika föreningsliv. Om inte fler ungdomar engagerar sig i ideellt riskerar inte Sverige bara att bli ett tråkigare land, utan också en svagare demokrati.
