Annons

Kajsa Kettil: Sjukt att straffbeskatta hälsosam dans

Den högre skatten för dansband är omodern, orättvis och motverkar dessutom folkhälsan.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 1 augusti 2024
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Det borde inte spela någon roll för momssatsen på biljettpriset om publiken väntas dansa eller stå still.
Det borde inte spela någon roll för momssatsen på biljettpriset om publiken väntas dansa eller stå still.Foto: Helena Berg

När Arvingarna intar scenen på Uport på fredag lär många sjunga med i ”Eloise” och bli sugna på att ta en svängom både då och under kommande spelningar. Här är det upplagt för glädje och ös i dagarna två!

Bland akterna under helgen finns Hooja, Marcus & Martinus, Ellen Krauss och Teddybears – något för olika åldrar och musikpreferenser med andra ord. Få av festivalbesökarna i Ulricehamn tänker nog på att villkoren för olika slags musikaktörer skiljer sig åt. Men faktum är att det kostar mer för en arrangör som spelar för en publik som väntas dansa än om arrangören spelar för en sittande eller stående publik. Det får den märkliga följden att dansband får betala högre skatt än andra band och artister. Det är på tiden att det ändras.

För två år sedan deltog Arvingarna i Melodifestivalen. I helgen kommer de till musikfestivalen Uport i Ulricehamn.
För två år sedan deltog Arvingarna i Melodifestivalen. I helgen kommer de till musikfestivalen Uport i Ulricehamn.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Annons

Först och främst måste det riktas en eloge till dansbandsbranschen för fantastisk tajming. Precis när konserter och festivaler duggar tätt men Sommarsverige i övrigt befinner sig i semesterdvala, medierna får anstränga sig för att hitta spännande scoop och folk hellre läser om lättsamma nyheter än om världens krig och elände, då tar dansbanden ton. Det sker i form av ett upprop som protesterar mot den så kallade dansbandsmomsen.

Det hela är faktiskt rätt märkligt; vid kulturevenemang som konserter, teater- och balettföreställningar gäller 6 procents momssats på biljettpriserna, men om åhörarna även väntas dansa gäller hela 25 procents moms. Det innebär alltså att kostnaden för arrangörerna vid dansbandsevenemang, och i förlängningen för den betalande publiken, är betydligt högre än vid andra kulturarrangemang. Det är orättvist mot berörda näringsidkare inom kultursektorn, och motverkar även de hälsofrämjande effekterna av dans.

”Det får den märkliga följden att dansband får betala högre skatt än andra band och artister. Det är på tiden att det ändras.”

Branschen har i flera decennier försökt få upp frågan på agendan, dock utan framgång. Nu har kulturutövarna alltså gått samman för att kräva svar och förändring. ”Jag har svårt att förstå det. Att dansa till musik är kultur, och dansband är ju ett kulturarv i Sverige.” konstaterar Lasse Lundberg i dansbandet Blender (DN 25/7).

Exakt vad skillnaden beror på verkar vara svårt att förklara även för lagstiftarna. Niklas Karlsson (S), ordförande i skatteutskottet, säger i en debatt i Studio Ett (SR 30/7) att det handlar om en gränsdragningsproblematik och att en justering riskerar att skapa nya orättvisor på andra håll. Han medger visserligen att det finns ”starka skäl” att se över hela systemet för att komma bort från gränsdragningsproblemen.

Jo tack.

Det ska medges att förändringar av skattesystemet inte sker i en handvändning. Samtidigt vore det orimligt att en förlegad syn på dans som något omoraliskt och på dansband som lägre stående kultur fick få fortsätta styra.

För ett år sedan tog den M-ledda regeringen bort kravet på tillstånd för danstillställningar, en lag som i 67 år till och med motverkat spontandans på krogen.

Nu tas förhoppningsvis nästa steg. En översyn av momssatsen låter bra, rättvis skatt vore ännu bättre. Det är dags för lagstiftarna att hitta taktkänslan.

Annons
Annons
Annons
Annons