Kajsa Kettil: Sluta låtsas att Sverige är jämställt

Listan visar att männen tjänar mer än kvinnorna. Mycket mer. Det är knappast förvånande, men med exakta siffror intill namnen framstår skillnaden mellan könen mycket tydligt.

Det bör visserligen poängteras att det inte rör sig om några genomsnittliga löner för hela kommunen, utan just de 20 män och 20 kvinnor med störst inkomst.

Samtidigt är listan en påminnelse om att Sverige inte är så jämställt som vi gärna vill tro. Samma dag som BT publicerade inkomstuppgifterna skickade den ideella föreningen Winnet Sverige ut ett pressmeddelande med rubriken ”Nästan alla medel går till män”. Föreningen, som verkar för ökad ekonomisk rättvisa mellan kvinnor och män, konstaterar att kvinnor diskrimineras ekonomiskt på en rad olika sätt. Ett av dessa handlar om att endast 1 procent av allt riskkapital går till kvinnor, ett annat att kvinnor får 7 procent av offentliga medel för innovationer och företagsutveckling.

Fördelningen syns även i lånestatistiken; kvinnors ansökningar om banklån avslås oftare, och när de beviljas lån tvingas de generellt betala högre ränta än män. Till råga på allt blir det ännu mer skevt när AI-teknik avgör om en kvinna ska få låna pengar. Eftersom AI söker och upprepar mönster förstärks alltså tidigare orättvisor, så länge tekniken inte matas med fakta som jämnar ut det hela. Där är vi inte än.

Hur kan det se ut så här i Sverige 2024? Sara Wimmercrantz, entreprenör och profil i programmet Draknästet ger sin syn på läget: ”En av anledningarna är att branschen, riskkapitalbranschen, är extremt homogen och de verkar se det som en stor risk att investera i dem som inte är som de själva. Det är män i Stockholms innerstad som sitter på kapitalet.” (SVT 15/8-23)

Och detta alltså trots att forskning visar att kvinnor knappast är särskilt riskbenägna. En av flera studier i ämnet har utförts av Åbo akademi och Handelshögskolan vid Åbo universitet 2021, och den visar att fler kvinnor i bolagsstyrelser ofta innebär lägre risker och bättre resultat.

En annan förklaring är att kvinnor startar eget i servicebranscher i högre utsträckning än män, vilket kräver nyanställningar för att växa. Sveriges höga arbetsgivaravgifter påverkar lönsamheten negativt.

Men är inte allt på väg att bli bättre? Nej, faktiskt inte. Tvärtom tyder en del på att vi riskerar att backa in i framtiden om vi inte ser upp. För i motsats till vad många utgår från är dagens unga män på gruppnivå inte så pigga på att deras kvinnliga jämnåriga ska ha samma chanser i livet som de själva har.

En rapport från Ecpat visar att många pojkar tycker att jämställdhetsarbetet har gått för långt. Rapporten belyser även att pojkar i hög grad nås av misogyna budskap på nätet.

Och för två år sedan publicerades en stor studie som konstaterade att kvinnors rättigheter motarbetas av modern sexism. Orsaken är att män känner konkurrens från kvinnor och upplever att kvinnors framgång skulle ske på männens bekostnad.

”En del människor tror att ökad jämställdhet bara gynnar kvinnor när det i själva verket gynnar hela samhället. En känsla av orättvisa kan motivera medborgare att exempelvis rösta på högerradikala partier som är emot feminism och sexuell frihet.” säger Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap.

Detta gäller främst män i åldern 18-29 år, och är högst i områden med utbredd arbetslöshet. Ju svårare en man har att ta sig in på arbetsmarknaden och göra karriär desto större upplever han alltså hotet från kompetenta kvinnor.

Det är synd, för hennes framgång betyder inte hans undergång. Duktiga kvinnor i företag kan snarare ge ökad lönsamhet och fler arbetstillfällen. Kanske till de ängsliga männen?

Värderingar som bygger på rädsla är svåra att förändra. Men om vi fortsätter att låtsas att Sverige är ett jämställt paradis sker ingen förändring.