Trafikverket nobbar - men Borås bör strida för R 40-planen

Trafikverkets kommande slutsats om R 40:s framtida öde publiceras bara en knappt månad efter att kommunfullmäktige 12 april antog den nya översiktsplanen.

Om R 40-frågan – som ju staten ”äger” eftersom den är ett så kallat riksintresse – skriver Borås stad: ”Analyser av den framtida trafiken på väg 40 visar att den tunga trafiken till och från Göteborgs hamn kommer att öka mycket tillsammans med ökad persontrafik. Kapaciteten på väg 40 kommer på sikt inte att räcka till om man lägger samman denna trafikökning med den växande stadens trafikökning. Genom att göra en ny anslutning till väg 40 öster om Borås från den nyligen utbyggda väg 27 mellan Viared och Kråkered skapas möjlighet till förbifart för trafik som inte har målpunkt Borås. Då kan all regional genomfartstrafik flyttas ut från Borås centrala delar vilket är positivt för stadens utvecklingsmöjligheter (...). Fortsatt utredning tillsammans med Trafikverket får utvisa den långsiktiga lösningen av detta.”

Men när detta skrivs, bara några veckor innan Trafikverket publicerar slutrapporten för dokumentet ”Åtgärdsvalsstudie Noden Borås”, synes myndigheten redan ha sin uppfattning klar: Nej till att flytta ut R 40. I stället får Borås stad minsann se till att folk slutar att köra så förbaskat mycket bil, och i stället byta till buss och cykel, så att trafikökningskurvan helt enkelt bryts av.

Den hållningen framgår av den samrådsredogörelse som Trafikverket härom dagen delgav Borås stad. Förutom att den på en rad punkter ger intryck av en rätt kärv stämning mellan kommunen och staten (Trafikverket respektive Länsstyrelsen), där man talar olika språk och där nationella klimat- och miljöambitioner kolliderar med lokal praktik och verklighet, återfinns direkta skrivningar om R 40-tanken:

I Trafikverkets bemötande av Borås stads synpunkt på studiens preliminära skrivning om att ”omledning av R 40 söder om staden ska markeras som en åtgärd att gå vidare med utifrån den långa planeringstid som krävs”, heter det: ”Analyser visar på låg potential för överflyttning och därmed sannolikt en låg kostnadseffektivitet och samhällsekonomisk lönsamhet”.

Därpå kommer pekpinnen: ”Borås behöver fokusera på att 'ställa om' till en högre andel kollektivt resande för att på så vis dämpa trafiktillväxten. Ny sträcka av R 40 skulle motverka en sådan strategi”.

Och när Borås anfört att ”det inte är lämpligt” att leva vidare med de risker kopplade till genomfartstrafik med farligt gods, ”speciellt inte när ett viktigt mål i studien är att minska olägenheterna med tung trafik”, och att ”åtgärder att leda genomfartstrafik utanför centrala delar av staden inte har fått tillräckligt stort utrymme”, lyder bemötandet att ”en ny sträckning av R 40 skulle visserligen ge en viss trafikavlastning men inte tillräckligt för att lösa den framtida framkomlighetsbristen”.

På liknande sätt avfärdas Borås stads frustration över hur man ska förhålla sig när det gäller bostadsplaneringen. Som bekant har Borås lovat Sverigeförhandlingen att bygga 12 500 bostäder kopplat till en ny järnväg. Här var det ord och inga visor: ”Staten kan inte med ena handen ställa krav på bostadsbyggnation medan man med andra handen inte kan acceptera dess konsekvenser. Staten behöver ta ansvar och ställningstagande till vad som bedöms som acceptabla konsekvenser, minskade barriärer och bulleremissioner”, hävdade Borås – men avfärdas nu av Trafikverket på följande sätt: ”Om kommunen genomför exploateringar på ett ansvarsfullt vis behöver det inte få negativa konsekvenser för trafiken. TRV måste följa plan- och bygglagen i sina yttranden.”

Trafikverkets centrala argument för att nobba flytt av R 40 handlar alltså om att man inte tror att tillräckligt många fordon som passerar förbi Borås skulle välja den (lilla) omvägen. Men som vi tidigare skrivit finns skäl att ifrågasätta den bedömningen, eftersom den byggde på maxhastighet 80 km/h. Med en mycket tystare eldriven fordonsmix finns inga skäl till att inte kunna köra t ex 110 km/h. Då blir kalkylen betydligt bättre.

Det är naturligtvis utmärkt att staten trycker på kommuner och oss alla för mer miljövänliga transporter och självklart ska Borås och Västtrafik erbjuda bättre kollektivtrafik. Men den bild av hur ett idealt rese- och transportbehov som en central planeringsmyndighet kan ha stämmer inte alltid överens med den vardag som människor både tvingas till och önskar sig.

Trafikverkets slutsatser om ”Noden Borås” är bekymmersamma. Nu bör politiken i Borås och regionalt formulera sig. Inte minst är vi nyfikna på partiernas position; hur ser de på rimligheten att leva med en fullproppad stadsmotorväg? Detta är en nyckelfråga för stadens utveckling.