Anela Murguz: Unga kvinnors skulder ökar – och det är Tiktok och Instagrams fel
De senaste tio åren har antalet skuldsatta unga vuxna minskat stadigt. Men Kronofogden befarar att trenden är bruten. Antalet skuldsatta ökar igen i åldersgruppen 18 till 25 år, och under tioårsperioden har den totala skuldsumman ökat med 50 procent.
Framför allt är det unga kvinnors skuldsättning som driver på utvecklingen. För tio år sedan hade unga män en medianskuld på 11 700 kronor och unga kvinnor 8 300 kronor. I dag har medianskulden hos unga kvinnor ökat till 16 250 kronor. Bara 50 kronor lägre än hos männen, enligt Kronofogden.
I kvinnornas fall handlar det till betydande del om skulder kopplade till konsumtion. För de unga kvinnorna utgör så kallade enskilda mål, det vill säga skulder till företag och privatpersoner, 83 procent av den totala skulden.
Myndigheten lyfter fram att det bland unga vuxna finns en låg kunskap om privatekonomi. Till exempel vet sju av tio unga inte vad effektiv ränta är. Sex av tio känner inte till vad inkasso är.
Det är oroväckande med tanke på att privatekonomi ingår i kursplanen för exempelvis hem- och konsumtionskunskap i grundskolan och i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Alltså måste antingen merparten av ungdomarna sova igenom skolgången eller så lever skolan inte upp till Skolverkets kurs- och ämnesplaner.
Här behövs en förändring. Men allra helst behöver undervisningen ligga nära den verklighet som många unga lever i. Till exempel kan man reflektera över vilka normer som förmedlas, inte minst på sociala medier som många unga använder dagligen. Och framför allt hur hållbara de är både för den egna plånboken och för klimatet.
En färsk finsk studie visar nämligen att det finns ett samband mellan användning av sociala medier och impulsiv konsumtion bland unga. Det är inte konstigt när det på plattformar som Tiktok och Instagram dagligen cirkulerar reklamsamarbeten med influerare och så kallade ”hauls” samtidigt som handel på kredit bara är ett knapptryck bort.
2020 skulle det bli svårare att handla på kredit, genom att direktbetalning tydligare började främjas framför kreditbetalning vid internetköp. Och så har Konsumentverket stärkt sina rutiner vid smygreklam eftersom det är vanligt med fusk inom influerarbranschen.
Men det har uppenbarligen inte hjälpt. Därför behövs det en normförskjutning till det normala; att det inte finns något som helst eftersträvansvärt i att handla för pengar man inte har och att vara skuldsatt.
