Kornelius Persson: Utbildningen är viktigare än närheten
BT har tidigare på nyhets- och ledarplats skrivit om turerna runt byskolorna i Marks kommun, och deras vara eller inte vara. Nu är ämnet uppe för diskussion igen, och BT kunde nyligen rapportera om den nya vändningen som innebär att processen fördröjs ytterligare. De berörda skolorna finns i Björketorp, Ubbhult samt högstadiet i Fritsla. Frågan har engagerat allt från föräldrar till kommunpolitiker. Trots att en skolnedläggning innebär stora förändringar för en by och dess barn, är den nödvändigtvis inte av ondo.
En centraliserad skolstruktur gör det generellt både billigare och enklare att bedriva en välfungerande skolverksamhet. Att driva flera små skolor är dyrt. De stora kostnaderna äter upp det ekonomiska utrymmet för nya satsningar, vilket tvingar kommunen till nedskärningar på andra skolor för att kunna hålla byskolorna flytande. Det är orättvist. Med färre skolor hade kommunen kunnat satsa på fler specialpedagoger, kuratorer eller elevassistenter. Det hade alla tjänat på.
Det är också svårt att rekrytera kompetent personal till små skolor på landsbygden. Björketorp är ett bra exempel på det. I nuläget behöver eleverna i årskurs sex bussas till skolor i Horred och Skene för att kunna få undervisning i hemkunskap, moderna språk och slöjd. Anledningen är att skolan i Björketorp saknar både salar och lärare för att kunna ge undervisningen på plats. Vissa menar att lärarna kan åka dit i stället för att eleverna ska behöva bussas, men det finns helt enkelt inte tillräckligt många lärare för att det ska fungera.
”Hellre åka buss till en bra skola, än att ha gångavstånd till en dålig.”
De som till varje pris vill värna byskolorna har dessutom ofta en sentimental bild av hur det är att gå på en sådan skola. De tycks tänka att skolmiljön är tryggare där än på större skolor, och att byskolor präglas av större gemenskap. Det kanske stämmer för elever som känner att de passar in. Men för andra blir det svårare. Det säger sig självt att det inte går att välja kompisar i samma utsträckning som på större skolor, så en ensam och utstött elev på en byskola har begränsade möjligheter att hitta nytt umgänge.
Ett annat vanligt argument mot större skolor i centralorten är att bybarnen behöver åka buss dit. Små barn bör inte resa långt i onödan, och av den anledningen behövs förskolor på landsorten. Men större barn, i skolåldern, far inte illa av att åka buss. Tvärtom: Hellre åka buss till en utmärkt skola än att ha gångavstånd till en medioker.
Byskolor är inte som Barnen i Bullerbyn. Om Marks kommun bevarar dem riskerar det att ske på bekostnad av barnens utbildning och lärarnas arbetsmiljö. Även om det kan kännas läskigt med förändringar får rädsla inte påverka barns utbildning och framtid.
