Stig Fredrikson: Var går Rysslands sista röda linje för västs stöd till Ukraina?
När nu nya militära stödpaket till Ukraina äntligen börjar komma på plats, ökar naturligtvis Ukrainas möjligheter att stå emot den pågående ryska offensiven i Charkiv-regionen. Frågan är om en direkt konfrontation mellan väst och Ryssland samtidigt rycker närmare.
Stig Fredrikson
är tidigare utrikeskorrespondent och utrikeskommentator i SVT.
Varje gång som USA och EU har gått med på att skicka en ny sorts vapen till Ukraina har det kommit varningar från Moskva. Först gällde det avancerat luftvärn, sedan långdistansmissiler, sedan stridsvagnar och nu senast stridsflygplanet F-16.
Gång på gång har man från den ryska ledningen talat om ”röda linjer”. Underförstått att om väst skickar den här sortens vapen till Ukraina, då passeras en röd linje, och då har Ryssland rätt att svara med motåtgärder.
Det är bara det att de ryska röda linjerna hela tiden har förflyttats. Väst har gett Ukraina fler och fler avancerade vapen, men varningarna från Moskva har inte omsatts i handling.
När Biden-administrationen liksom flera EU-länder nu har gett Ukraina tillstånd att använda västvapen för att anfalla in på ryskt territorium, för försvar av Charkiv-regionen, kommer det nya ryska varningar om en röd linje.
”När västländer skickar långdistansvapen till Ukraina och ger Ukraina lov att använda dem för att anfalla mål i Ryssland, då har vi rätt att skicka samma sorts vapen till länder varifrån anfall kan riktas mot känsliga mål i länder som gör detta mot Ryssland”, sade president Putin nyligen och pekade särskilt ut Tyskland som tänkbar måltavla för rysk vedergällning.
Hittills har de flesta analytiker i väst varit eniga om att Vladimir Putin in i det längsta vill undvika en direkt konfrontation med ett Nato-land. Om en rysk långdistansmissil avfyrad från Kaliningrad eller Belarus skulle nå ett mål i Tyskland eller Polen, då skulle hela Nato tvingas agera till stöd för det attackerade landet. Enligt paragraf 5 i Nato-stadgan är ett anfall mot ett Nato-land detsamma som ett anfall mot alla. Och hittills har väst ansett att Putin ändå inser att en konfrontation med Nato kan han bara förlora.
Men samtidigt måste vi ställa oss frågan hur länge Putin kan hota, och sedan inte förverkliga hotet, utan att tappa ansiktet? Ingen vet vad som egentligen rör sig i huvudet på Putin. Men en sak kan vi vara säkra på: KGB-agenten och macho-mannen Putin hatar att framstå som en bluffmakare.
”samtidigt måste vi ställa oss frågan hur länge Putin kan hota, och sedan inte förverkliga hotet, utan att tappa ansiktet?”Stig Fredrikson
Naturligtvis har Ukraina rätt att försvara sig mot den ryska angriparen. Och naturligtvis gör västvärlden rätt som skickar mer och mer avancerade vapen till Ukraina till stöd för det försvaret. Men USA och EU tvingas samtidigt leva med en gnagande oro. Är Putins hot bara till för att skrämmas, eller finns det någonstans en verklig röd linje bakom vilken Putin är redo att trappa upp kriget till en verklig konflikt med väst?
Men trots alla hot om upptrappning, är det mest sannolika att Moskva fortsätter att tro på en utnötningsseger i Ukraina och på att fler och fler västländer ska börja tröttna på att stötta Ukraina militärt och ekonomiskt. Närmast hoppas Moskva på att stödet för Ukraina ska svikta i det nya EU-parlamentet. Och att sedan Trump segrar i USA.
