Kajsa Kettil: Väst måste både stödja och kritisera Israel
Tiden är förbi då världsledare kunde backa den ena sidan i Israel-Palestina-konflikten till hundra procent utan att se nyanser eller uppfatta förändringar i parternas agerande.
Eller, den borde vara förbi. Sedan Hamas genomförde sin blodiga attack i Israel där människor dödades och kidnappades har turerna varit många och komplicerade.
Att Israel hade rätt att försvara sig mot terrororganisationen Hamas är självklart. Däremot har omfattningen av vedergällningen inte stått i proportion till attacken som utlöste kriget. För även om Hamas inte drar sig för att låta palestinier i Gaza lida, kan ett land som säger sig vara en demokrati inte handla på ett sätt så att civila bombas och svälter. Därför har det varit helt rätt av bland andra EU, FN:s säkerhetsråd och på senare tid även USA:s president Joe Biden att markera skarpt mot Benjamin Netanyahus hårdföra linje. Israel kan helt enkelt inte räkna med västs ovillkorliga stöd så länge landet inte förbättrar villkoren för människorna i Gaza.
På samma sätt som väst kritiserar Israels bombningar i Gaza måste Irans attack mot Israel den gångna helgen fördömas. Nu var ju syftet med missilregnet från Iran inte att orsaka största möjliga förödelse – att Israel fick så lång förvarning och därmed hann oskadliggöra de flesta missiler och robotar visar snarare att Iran ville hota men inte döda.
”Det kan säkert uppfattas som orättvist att väst har större förväntningar på Israel än Mellanösterns diktaturer, men det finns inget alternativ.”
Att Iran agerar direkt i stället för genom proxyaktörer som Hizbollah innebär en eskalering. Det är bekymrande. Men konflikten är större och mer infekterad en enbart relationen mellan ärkefienderna Iran och Israel; sannolikt såg Teheran sin chans att stresstesta väst och dess solidaritet med Israel. Det är knappast en slump att den militära aktionen skedde i ett läge där västs stöd till Israel har sjunkit, inte minst hos amerikaner vilket påverkar Biden inför det kommande presidentvalet. Utan tillräckligt många röster från propalestinska väljargrupper i vågmästarstater som Wisconsin och Michigan riskerar Biden att förlora mot Trump.
Det måste undvikas, både för USA:s skull och för stabiliteten i resten av världen. Därför har alla aktörer som verkar för fred och säkerhet en lika svår som viktig uppgift framöver: Att hitta en balans mellan stöd till och krav på Israel så att landet agerar som den demokrati det säger sig vara. Det kan säkert uppfattas som orättvist att väst har större förväntningar på Israel än Mellanösterns diktaturer, men det finns inget alternativ.
Omvärlden väntar på det israeliska krigskabinettets svar på helgens provokation. Det modigaste och långsiktigt mest hållbara vore att avstå från att hämnas med samma medel. Om inte Netanyahu och hans närmaste inser det själva måste väst få dem att förstå det.
