Så minns Elfsborgs måltjuv strejkmatcherna i Skene och Ulricehamn

Klockan 16.00 på onsdagen väntas besked om Kommunal går ut i strejk med start torsdag morgon eller inte. Blir det så går det varken att genomföra damernas match mot Värnamo på lördag eller herrarnas match mot Kalmar på måndag eftersom man står utan vaktmästare på Borås Arena.

Hösten 1995 blev det kommunalstrejk och även då var vaktmästarna uttagna. Elfsborg, som då låg i näst högsta serien – division I södra, fick spela sina två sista hemmamatcher på Vävarevallen i Skene och Vistavallen i Ulricehamn.

I den första matchen mötte man bottenlaget Myresjö och fick nöja sig med kryss (3–3), vilket innebar att man tappade två viktiga poäng som i slutet av säsongen hade räckt till en allsvensk kvalplats. Efter matchen sa tränaren Anders Linderoth att Vävarevallens mindre ytor inte passade Elfsborg: ”Myresjö lyckades komma för tätt inpå oss.”

I den andra strejkmatchen vann Elfsborg över Skövde AIK med 3–2 på Vistavallen, som några år sedan försvann när den nya motorvägen drogs förbi Ulricehamn.

Anfallaren och måltjuven Mats Rotting minns kommunalstrejken.

– Det var lite speciellt och det var kanske inte det bästa tillfället att byta arena, men personligen tycker jag att det var en rolig erfarenhet. På Ryavallen gjorde ju löparbanorna att man kom långt från läktarna. Det var något helt annat när man kom utanför stan på de lite mindre arenorna, säger han.

Mats Rotting är inne på att man på den tiden också var mer van vid att matcher kunde flyttas och nämner bland annat en cupmatch mot Öis som spelades på grus.

– Sen var ju Ryavallen inte alltid i så bra form. Framför allt inte på försäsongen och på höstarna. Gräset var högt – man ville inte klippa för kort för då slets planen mer – och den kunde kanske se fin ut på håll men det var den inte. Det var både tungsprunget och många håligheter.

Mats Rotting gjorde för övrigt ett mål på Vävarevallen, där 1515 åskådare hade samlats, och två mål på Vistavallen inför 2036 personer.

– Jaså gjorde jag? Det måste ju vara ett tecken på att jag trivdes.