Friscos amerikanska: ”Ingen trodde på oss”

Domaren blåser för fulltid uppe på Katebovallen. Det är slutet av september och Frisco har tvingat fram division I-suveränen Alingsås första oavgjorda resultat på 22 matcher. En historisk säsong kan summeras för Sveriges äldsta damfotbollsförening: en åttondeplats och klubbens högsta placering i seriespel någonsin.

I Frisco gör 27-åriga Bailey Mc Donough 90 minuter i varje match, något bara åtta andra spelare i serien mäktar med.

– Jag älskar att spela innermitt. Jag gillar att man är en del av hela matchen, säger hon utan att avslöja sin sydstatsbakgrund.

Bortom ett vidsträckt parti blandskog och ett ensligt jakttorn öppnar landskapet upp sig. Hur en amerikan hamnade här, i skogarna vid Ljung, är som så ofta en fråga om en kärlekshistoria.

– Något som vi pratat väldigt mycket om är att vi var fyra amerikanskor som alla träffade svenska killar samtidigt på samma universitet och har flyttat hit, säger hon och nämner Haley Bechtel som spelar volleyboll i Ymer.

– Vi brukar träffas och firade Thanksgiving i höstas.

Samtidigt som fotbollen förde henne och sambon Gustav samman under tiden på Campbellsville University, i delstaten Kentucky, fanns inga planer på att fortsätta med fotbollen när de båda gått ut och flyttat till Charlotte i North Carolina.

– I USA måste man spela på en ganska hög nivå för att fortsätta. Det finns inga klubbar man kan spela med annars.

Efter en utdragen uppehållstillståndsansökan gick flytten 2016 istället till Sverige.

– Precis innan jag skulle börja läsa till sjukgymnast hade vi ett långt samtal om framtiden och vart vi ville vara. Det kändes som att Sverige hade de bästa förutsättningarna.

– Kentucky, där jag växte upp, är ganska mycket landsbygd. Men att bo här är stor skillnad, här är man lite ensam, säger hon om Ljung, där paret bor intill Gustavs föräldrar.

Chansen att spela fotboll igen gav henne en chans till mer gemenskap.

– Gustav sa bara att vi skulle åka och kolla på en match: det var ju kört så fort jag kom dit. Jag var ganska nervös för jag hade inte spelat fotboll på två och ett halvt år. Men från början kände jag hur bra sammanhållningen var i Frisco.

I dag studerar hon till grundskolelärare på Högskolan i Borås och ska inleda sin fjärde säsong med Frisco. (Frågetecken kring spelarlicensen gjorde att hon inte spelade i kvalet till division I säsongen 2016).

– Självklart finns det utrymme för utveckling men det känns som att vi kan hålla oss på en bra division I-nivå.

Överraskningslaget har inför säsongen lyckats behålla sin grundstomme samtidigt som det fyllts på med yngre, lovande, spelare.

– Efter varje säsong säger alltid några av de äldre att “det här var min sista säsong” – men sen dyker de upp ändå.

Tillsammans med förre tränaren Kristoffer Holmén filade man på ett nytt spelsystem (3–5–2) som ska passa Frisco bättre.

– Vi har haft Börje Hansson (tidigare Alingsås IF) i tre träningar inför seriestarten. Vi kommer inte ändra så mycket utan köra vidare på det vi tränat, säger hon.

– Förra året spelade vi bara med två innermittfältare. Det kändes lite tungt egentligen, jag och Emma (Bengtsson Gelotte) fick springa hur mycket som helst för att alla andra lag hade tre på innermittfältet.

Lagets ambition, den är solklar:

– Jag tror den här truppen har några bra år framför sig. Vi vill gärna vara kvar i division I… Jag själv vill gärna ta några placeringar högre än mitten.