Frans Wachtmeister debuterar med en roman om alienation och integration

”Assimileringsprocessen kan liknas vid förförelseakten. Man får aldrig avslöja att man är intresserad.” Så säger 30-åriga Hans, huvudperson i Frans Wachtmeisters debutroman ”Territoriella anspråk”, till sin psykolog som tittar sorgset på honom – vilket han tolkar som att hon håller med.

Hans har bott i Japan i tio år och arbetar som översättare på ett konstmuseum i Tokyo, men berörs just inte av något. När han tvingas ledsaga den tyska gästforskaren Weiss till Kyushu tar han på sig att visa den Japanfrälste Weiss hur meningslöst det är att som utlänning försöka bli en av japanerna.

Frans Wachtmeister är född 1993 i Skåne och själv bosatt i Japan. Bokens tema alienation i en globaliserad värld känns igen från internationella författarskap som Michel Houellebecq och Erlend Loe, men det är nytt och intressant att läsa en bok som nästan bara handlar om västerlänningars möjligheter att integreras i ett icke-västerländskt land. Det blir både roligt och spännande när Weiss idealism ställs mot Hans cynism i skarpt läge och romanen bjuder på flera tänkvärdheter kring identitet och tillhörighet.

Men att Hans är deprimerad och inte genomgår någon vidare förändring gör det svårt att bli engagerad av historien. Och det gör också att man tvivlar på berättarens åsikter och om integration är så svårt som Hans beskriver – eller om det snarare är hur det känns när man är deprimerad.