Exklusiv intervju med Magic: ”Jag älskar det här”
Han torkar svetten ur ögonen och talar fritt ur hjärtat.
– Såg du? Såg du hur dom fullkomligen slogs för att komma fram till mig? Det spelar ingen roll var på jorden jag kommer. Ungarna blir som galna.
Kärnan i "Magics" budskap: det gäller att ge ungarna goda förebilder. Det är sådan han vill vara, basketstjärnan som tjänat så många miljoner att han inte längre kan hålla reda på dem. Mannen som tar 50 000 dollar i timman för att tala till företagsledare och politiker.
Och som utan att göra något av det hjälper till att lyfta fram en liten flicka som fastnat i autografjakten.
– Tänk vad det betyder för dem att vi som är stjärnor tar oss tid. Jag vill att killarna i mitt lag ska göra så. Det är så oerhört viktigt att vi bryr oss. Okej, det är basketbollspelare vi är i första hand. Men ingen ska säga att vi inte bryr oss.
Hemma i USA är "Magic" numera en framgångsrik företagsledare. Sju större företag, biografer, kaféer, restauranger.
– Och så äger jag visst en bank...
Det ligger i linje med detta att vara en förebild, han satsar stort i nedgångna stadsdelar, ser till att det finns jobb för folk i området och hoppas att hans initiativ för att skaffa jobb ska smitta av sig på fler.
– Det vore fantastiskt att om några år att få höra "Jag fick jobb av Magic och nu ska jag skapa jobb för andra". Jag tror att det är min stora uppgift framöver. Att hjälpa andra att hjälpa andra.
Som med basketträningen på tisdagskvällen. Tränaren Charles Barton viskar till managern Steve Haney: "Killarna kör ju som aldrig förr".
"Magic" fyrar av ett leende som får fotoblixtarna att blekna.
– Klart de vill visa upp sig lite. Visst är det nervöst i början. Jag ser ju hur de kikar och och undrar: klarar han av spelet? Tänk om det blir fel?!
– Men efter en stund släppte det där och vi sprang runt och snackade med varann och rörde vid varann. Det är så viktigt att de ser att jag är en vanlig kille och inte ett ansikte på en affisch. Jag kan det här spelet och det är så fantastiskt roligt när det stämmer.
Han har spelat i arenor som tar 50 000–60 000 åskådare. Nu står han i ett trångt omklädningsrum i Boråshallen och talar om hur bra han trivs. Det handlar naturligtvis om att mamma Johnsons pojk är väluppfostrad. Men här finns något mer.
– Det hade inte spelat någon roll om vi hade spelat på asfalten bakom hallen. Det blir så här underbart roligt när spelet stämmer.
Detta är stor underhållning. Earvin Johnson är ett proffs ut i fingerspetsarna. Och det mest triviala framförs med naturlig självklarhet.
– Jag är så oerhört imponerad över hur M7 la upp sina försök att få kontakt med mig. Att bara sätta sig på ett plan och åka över som klubbledningen gjorde visade att de menade allvar. Och det kanske var det avgörande för mitt engagemang.
Nu är han här. Det fanns de som tvivlade. De som sa att han kanske dök upp som åskådare, men inte skulle spela.
Detta kan nu uteslutas. Han är här och han ska spela.
- Fantastiskt kul att få spela med grabbarna, om nu coach Charles tar ut mig. Jag får väl vrida om hans arm.
Säger han och kikar på Charles Barton som står i bakgrunden och lyssnar och ser imponerad ut. Tidigare under dagen sa Barton att detta är höjden på hans basketkarriär. Att få coacha "Magic"
– Om jag kan bidra med något?
"Magic" ser lite lurig ut.
Frågan får alla att skratta. Alla, utom M7-funktionärerna som verkar tagna av stundens allvar. Och "Magic" slänger ur sig en underdrift.
– Ja kanske...
Världens främste basketbollsspelare, fem gånger NBA-vinnare och fortfarande innehavare av ett antal rekord "kanske" kan bidra med något?
– Ärligt talat, jag är här för att lyfta laget ett snäpp till. För att ge det hela lite NBA-krydda...
– Hur bra jag är? Ja, jämför mig inte med 80-talet. Men jag tror att jag kan klara mitt spel. Jag kan fortfarande både resa mig från bänken och sätta mig igen.
Sen sitter leendet där igen. Magin smittar.
Att det är skulle bli fråga om att gå inte på plan och skoja några minuter, avvisar "Magic" bestämt.
– Jag är här för att spela på allvar. Går jag in till match är det bara en sak som gäller och det är att vinna. Oavsett om jag inte spelat i NBA på snart fyra år är det den känslan som är den drivande för mig. Jag kan inte spela på något annat sätt.
Följande kan inträffa: matchstart, uppkast, bollen hamnar hos "Magic" och inom loppet av någon sekund är det dags för första passet. Vad händer om lagkamraterna i det läget fryser till is, tagna av att plötsligt befinna sig i andra änden av en möjlig pass från världens främste basketbollsspelare?
– Jag skriker väl "skjuut" och tar eventuella returer.
– Nu hoppas jag att det inte ska inträffa, men samtidigt kan jag förstå att det kan verka lite skräckinjagande. Men man måste förstå att killarna i laget är bra. Det kommer att ta lite tid innan vi finner varann.
"Magic" har fått täta rapporter från M7:s general manager Steve Haney. Men han har inte sett laget spela.
– Jag tror inte på det här med videofilmade matcher. Det säger inte så mycket om hur fort en kille springer eller hur han placerar sig.
Sedan erkänner han att han inte vet vad killarna i laget heter.
– Jag får ropa "hoho". Jag tror att de hör mig ...
Och motståndarna i matchen?
– Inte en aning.
Sedan, som att förklara sin okunskap, säger han att det inte spelar någon roll.
– Med det här laget kan vi slå det mesta. Tänk på att vi har två av Europas bästa guarder och att laget inte är beroende av att killarna spelar på bestämda platser. Vi är flexibla.
– Jag kan gå ut och spela med fyra korta killar och vi kan ändå lösa våra uppgifter. Det här laget är bra. Mycket bra.
I morgon vet vi hur bra.
– Glöm inte ungarna, säger "Magic" innan han hoppar in i duschen.
