En fredag i augusti 2010 befann sig tre kommunalråd från Borås stad utanför den splitternya simarenan, på Alideberg. De var där för att plantera ett äppelträd, i syfte att markera en ”särskilt lovvärd insats”.

I ett pressmeddelande som skickades ut samma dag sa dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, Ulrik Nilsson (M): " Vi vill uppmärksamma det exemplariska sätt som simarenan har byggts på. (…) Alla sa att det inte går att bygga så här billigt. Ändå gjorde vi det – och med god kvalitet"

Det har nu gått nästan 13 år sedan Borås Simarena invigdes, inför VM i vattenpolo sommaren 2010.

Bygget av arenan fick uppmärksamhet i media på olika håll i Sverige.

Precis som Borås Arena byggdes Borås Simarena enligt den så kallade ”Boråsmodellen”, som innebär att kommunen upphandlar och samordnar en totalentreprenad genom en särskild projektgrupp. Totalt var 15 entreprenörer involverade i bygget av simarenan, och budgeten var satt till ungefär 56 miljoner kronor.

Kommunens revisorer granskade processen på grund av dess låga kostnad och snabba genomförande. Revisorerna benämnde det som ett unikt projekt på grund av att det var ”minimal tid i byggprocessens tidiga skeden” samt ”kort beslutsprocess”. Man skrev också att kostnaden för simarenan bedömdes vara mycket låg av experter, då en sådan anläggning vanligtvis kostar över 100 miljoner kronor. Kommunens revisorer konstaterade att de inte sett tekniska lösningar eller produkter som i framtiden skulle orsaka höga underhållskostnader.

Men redan nio år efter invigning, 2019, började man planera för en renovering som skulle komma att kräva en stängning av badet. Sprickor i golv hade då varit ett problem i flera år, och orsakade till sist en kostnad på runt 17 miljoner kronor i underhåll som genomfördes 2020. BT berättade då att två konsulter, oberoende av varandra, konstaterade att orsaken var att betongkonstruktionen var dåligt gjord.

Nu kan BT avslöja att delar av takkonstruktionen på Borås Simarena har betydande fuktskador och ska bytas. Kommunen planerar en renovering som de beräknar kommer kosta ungefär fem miljoner kronor.

Fukten upptäcktes redan för två år sedan, alltså endast elva år efter invigningen.

I en undersökningsrapport från forskningsinstitutet Rise, som togs fram på uppdrag av kommunen, framgår att man påträffat ett annat material i simarenans takkonstruktion än vad som angivits enligt ritningarna. I rapporten, som är från 2021, skriver experten att förekomst av materialet i den typen av anläggningar är ”ovanlig och avviker från handlingarna”.

Det handlar om en typ av vindskydd som hittats i yttertaket. På bygghandlingarna, från 2009, står det att det ska finnas 15 millimeter takboard, men vid kontrollen hittades istället 12 millimeters asfaboard. Asfaboard är en asfaltsimpregnerad träfiberplatta som ofta används som vindspärr i ytterväggar.

Inför upphandlingen av den kommande takrenoveringen har kommunen skrivit om den nuvarande takkonstruktionen: ”Mineralullsboarden på befintligt ritningsunderlag är ersatt med en asfaltsimpregnerad porös träfiberskiva (asfaboard).”

Sven-Olof Augustsson, konstruktör och kontrollansvarig på Stiba, står som ansvarig på bygghandlingarna av Borås Simarena, som är stämplade 2009. Han säger att det skulle vara mineralullsboard i taket och att asfaboard aldrig är något som ritas in i en takkonstruktion:

– Det är hatobjekt nummer ett. Asfaboard har vi aldrig ritat in, det står inte på konstruktionsritningarna kan jag garantera.

I rapporten från Rise beskrivs hur asfaboarden tagit upp vatten motsvarande tre gånger sin egen vikt. På en undersökningsplats är asfaboarden "blöt i en omfattning så att det går att krama fram vatten ur den”.

Mats Tornevall är forskare och expert på fuktskadeutredningar och lufttäthet. Han har utfört undersökningen, och säger att han inte kan kommentera innehållet i rapporten på grund av sekretess. Men när BT frågar om asfaboard i tak generellt säger han:

– Generellt använder man inte det. Jag har aldrig varit med om att projektera något annat än just mineralullsboard.

Fuktmiljön i badhus är extrem, och det är väsentligt att det inre lufttäta skiktet är väl utfört, står det i Rise rapport. Om det inte är lufttätt kan fukt inifrån badhuset stiga upp och samlas i övre delen av takkonstruktionen, vilket är vad experten konstaterar har skett på Borås Simarena.

Vid undersökningen, där man öppnade upp taket på tre ställen, har man sett stora glipor mellan cellplastskivorna (isoleringen). Om det beror på arbetsutförande eller krympning av materialet kan inte experten säga. På bilder syns också glipor mellan cellplast och yttervägg. Det står i rapporten att delar av monteringen inte verkar vara lufttät utförd och avviker från vad som är föreskrivet i handlingarna.

Experten skriver också att ett område som öppnats upp inte har ansamlad fukt.

Maria Wickström är fuktexpert och har tidigare arbetat på Boverket. Hon har tagit del av rapporten från Rise, och konstaterar utifrån den att fel i utförande är den främsta orsaken till att man ser betydande fuktskador i takkonstruktionen.

– Utifrån den information jag fått från rapporten är taket i behov av omgående renovering, då skadorna är omfattande. Detta beror, vad jag förstår, främst på att taket inte är byggt enligt gällande handlingar.

Fuktskadorna i simarenans tak hittades ett år efter att det monterats solceller på 800 kvadratmeter av takets yta, vilket gjordes år 2020 till en kostnad av en dryg miljon kronor. Solcellerna måste nu monteras ned och förvaras under tiden renoveringen pågår.

– Det är väldigt, väldigt olyckligt. Hade vi upptäckt några som helst felaktigheter i takets ytskikt eller fukt hade vi avbrutit, det fanns inget som påvisade någonting inför vår installation, säger Björn Arvidsson, enhetschef på lokalförsörjningsförvaltningen.

BT når Roger Hedlund, som var projektledare för Borås Simarena när den byggdes. Han blir mycket förvånad över att taket måste renoveras, och att det hittats asfaboard. Han menar att de som gjorde undersökningen 2021 kan ha sett fel.

– Var det något vi lade mycket pengar på och var noga med så var det taket. Jag är helt frågande. Att vi skulle lagt asfaboard högst upp låter väldigt konstigt.

Har man asfaboard i tak vanligtvis?

– Nej, jag har aldrig varit med om det. Det är därför jag blir så förvånad.

Misstror du expertens bedömning?

– Nej, jag misstror inte. Men det är inte så lätt när man får upp en dyngsur skiva. Jag känner mig trygg i att man inte bytt ut material till något som inte var föreskrivet.

Roger Hedlund menar att det är en annan typ av takboard, men inte asfaboard.

Hur länge räknade ni med att taket skulle hålla?

– Det idealiska är naturligtvis att det håller lika länge som resten av byggnaden. Papptak klarar sig kanske mellan 15–20 år. Men själva takkonstruktionen ska ju klara sig.

När Hedlund får höra om de stora gliporna i cellplasten säger han:

– Det är inte bra, det försämrar isoleringen. Det låter som alldeles för mycket. Cellplast kan krympa litegrann, men det ska inte göra det.

När BT pratar med Mats Tornevall , experten från Rise, på nytt säger han att han står fast vid sin rapport:

– Jag står självklart för min bedömning och de mätningar jag gjort.

Jan-Allan Gustafsson är chef för enheten som förvaltar fastigheter ägda av Borås kommun:

– Vi vill åtgärda det så fort som möjligt. Man såg synligt inifrån taket att det hade blivit fuktgenomslag och sedan undersöktes det, säger han.

Hur reagerade ni när ni upptäckte betydande fukt bara elva år efter att simarenan invigdes?

– Det är jätteolyckligt och taket bör hålla längre. Men mitt jobb handlar om att se till att det renoveras. Badhus har en aggressiv inomhusmiljö, och ju längre man väntar desto mindre kan man rädda. Vi upptäckte det här för bra längesen och vill göra det så fort som möjligt.

Varför har ni då väntat nästan två år med att upphandla renoveringen?

– Det är en lång cykel inom kommunen med såhär stora projekt. Fem miljoner är en stor peng, och det är ett stort tak. Det kräver rätt mycket kalkylering. I dagsläget är vår bedömning att det blöta ska bort, och att det inte är någon fara med de bärande balkarna. Men väntar man för länge kan det vandra vidare, och då kan det bli katastrof. Därför vill vi göra det nu.

Jan-Allan Gustafsson menar att det inte är troligt att kommunen gör någon utredning för att undersöka om något gått fel under bygget, eller försöker driva det juridiskt. Den så kallade ”Boråsmodellen” används inte längre.

– När det har gått tio år så är det svårt att driva juridiskt. Dessutom var det inte en totalentreprenad utan flera olika utförare och många parter, det försvårar det hela. Det är inte så vi jobbar idag, säger Jan-Allan Gustafsson.

Målet är att badverksamheten ska kunna pågå trots renovering. Enligt upphandlingen ska bygget starta i mars och pågå fram till september. Beslut om vilket företag som ska utföra jobbet fattas på lokalförsörjningsnämndens möte i februari.