Rekordslakt och guld – nu har elfsborgaren OS inom räckhåll

När BT träffar 20-åringen från Skene under kortbane-SM har hon precis kommit hem från ett OS-läger, där hon och 79 andra aktiva från en mängd olika sporter tränade tillsammans.

Innan hon börjar berätta om det hon har framför sig ber Åstedt BT vänta några minuter.

– Jag kommer tillbaka. Jag skall bara ta emot en liten medalj.

Sådana brukar hon få ta emot många under SM-tävlingarna. I Valhallabadet i Göteborg blev det två guld (50 och 100 meter frisim), två silver (4x100 och 4x200 meter frisim) och ett brons (200 meter frisim).

Normalt passar annars inte 25-metersbassängen henne speciellt bra. Hon är bättre på själva simningen än på starter och vändningar.

– Men jag känner att jag har fått till kickarna och starten, hela de momenten. Det börjar ta sig, säger hon när hon kommit tillbaka efter att ha tagit emot sin medalj.

Hur mycket jobbar du på de delarna?

– Hela tiden. Jag har ju flyttat till Stockholm, och det är det enda de tjatar om där. De säger inget om simningen, utan om hur många kickar man skall göra, och hur effektiva de är.

– Jag har tränat mycket på mina vändningar under senaste halvåret, att få med mig farten från väggen i undervattenssimmet. Kul att det ger resultat. Innan har jag bara gjort en kick. Och det håller ju inte på den nivån.

Hur många kickar kör du nu?

– Fem i de två första vändningarna, och sedan tre i den sista. Man har ganska hög puls efter 75 meter, och då skall du hålla andan under vattnet ett tag. Det är ganska kämpigt mentalt att stänga av den panik man får.

Under söndagen fick hon till de där kickarna perfekt. Då blev det dubbla personbästa på 100 meter frisim. Först med 53.52 i individuella guldloppet…

– Det var pers med en halv sekund. Det är sällan man gör det. Men jag fick alla de detaljer jag tränat på att sitta, säger hon.

Sedan slog hon till med 52.91 med flygande start när Elfsborg kom fyra i lagkappen 4x100 meter medley.

– Det var min snabbaste lagsimning. Den var snabbare än den jag gjorde på VM i Australien. Det var ett bra tecken inför Rumänien.

Där avgörs kortbane-EM perioden 5–10 december.

– Det är det stora målet den här säsongen. Så det blir lite toppning nu. Sedan har vi VM i maj.

Och därefter är det OS. Det hörs på elfsborgaren att hon på allvar börjar känna en viss trygghet kring att hon kommer att vara med i Paris.

– Trygg skulle jag väl inte säga att jag är. Det är en osäkerhet fram tills det står på pappret. Men jag vet vad jag är kapabel till, och jag tycker att jag tar små steg. Eller. Jag tycker att jag tar ganska stora steg nu jämfört med vad jag gjort innan. Jag är medveten om vad det är jag skall förbättra för att nå mitt stora mål, och vad jag gör bra.

Under förra veckan var hon, Daniel Ståhl, Sarah Sjöström och ytterligare 77 aktiva bjudna till Kanarieöarna av Svenska olympiska kommittén. Där påbörjades förberedelserna inför sommarens OS. Att Åstedt fick plats var förstås väldigt positivt.

– Det var absolut en bekräftelse. Det är en liten pusselbit att få åka på ett sådant läger. Det är klart att man blir lite lugnare att det finns de som tror på en, och att det inte bara är man själv som har tron att man skall komma dit.

– Men jag blev också ännu mer taggad på att träffa de här människorna igen. Vi fick se bilder på OS-byn, jag vill liksom få uppleva den live – och inte bara se den på en digital bild.

Det lyser kring Elfsborgsstjärnan på ett sätt man inte sett tidigare. På en direkt fråga bekräftar hon att hon fått ett mycket bättre självförtroende.

– Det har jag absolut. Tidigare har jag varit nervös innan jag skall simma för vad alla andra skall tänka om min prestation. Men nu har de på läktarna ingen talan… Nu känner jag mig mycket säkrare på mig själv.

Sedan berättar hon om när hon simmade sitt första kortbane-EM, för två år sedan.

– Då var jag så himla nervös, och jag kände mig väldigt liten liten. Det är klart att jag kommer att vara pirrig och nervös nu också. Det vill jag ju vara. Men inte otrygg. Utan trygg och nervös.

Hur skulle du känna om du inte kommer med till OS?

– Det är klart att man skulle bli besviken. Men det är också 240 dagar kvar. Dagar jag har att göra saker bättre. Och jag tycker att jag har utvecklats väldigt mycket de senaste 240 dagarna.

En sak hon har utvecklat är förmågan att vara bäst när det gäller.

– Faktiskt. Jag har börjat bli det. Det var jag absolut inte innan. Inför förra OS:et missade jag varje chans. Då blev jag alldeles för nervös och spänd. Nu är jag lite mer säker.