En 22-årig kvinna står åtalad för att ha anstiftat angreppet. Men gärningsmännen från dådet går ännu fria.

Familjen är förtvivlad.

– Är det värt att märka flera personer för livet på grund av några ord i trafiken? Hur kan man vara så kall? Att sparka, slå och stampa en person så att han nästan dör. Det är för mig helt ofattbart. Vi lever i Sverige – inte i någon laglös krigszon, säger hustrun.

Fredagen i våras var som vilken dag som helst. Paret hade varit och handlat när en Audi kom ut från påfarten på riksväg 40.

– Jag hade en lastbil och bilar på vänstersidan och kunde inte gå ut. Jag bromsade så att hon kom in, säger pappan.

Kvinnan, den misstänkta 22-åringen, var upprörd och ska ha börjat vifta. Förarna rullade ner sina rutor. En ordväxling utbröt.

– Du kan inte köra, tjejen. Det sa jag.

Kvinnan tog en bild på parets registreringsskylt och svarade: ”Du ska få se vad som händer”. Sedan försvann hon.

– Vi förstod att hon var irriterad men hade aldrig träffat henne tidigare. Det hände ju inte något. Ingen krock, inga skador. Ingenting. Bara ett mindre tjafs, säger hustrun.

Polisutredningen visar hur det direkt börjar sökas i 22-åringens telefon. Det görs slagningar på parets bil och namn. Deras adress sparas i en app. Telefonsamtal rings. 22-åringen kontaktar sin sambo flera gånger. En kusin hör av sig.

En knapp halvtimme efter tjafset ser hustrun plötsligt 22-åringen tillsammans med sju–åtta män på Göta. Det bekräftas av 22-åringens mobiluppkoppling. De är på väg mot parets bostad.

– Min man är hemma och jag ringer för att varna.

Deras små barn befinner sig, som väl är, hos mormor och morfar. Gänget slår och sliter i dörren.

– De skriker: ”Öppna, öppna, vi vet att du är där inne. Vi ska knulla dig”, berättar mannen.

Glassplitter flyger i barnens rum när en stol slungas in genom fönstret. Sedan försvinner gruppen. Mannen är orolig för sin fru och går ut. Då dyker det upp flera bilar – och gänget hoppar ut.

– Jag säger vad kvinnan gjort. En av dem svarar: vi ska knulla din mamma nu.

Gärningsmännen går till brutal attack. Pappan slås till marken och överöses med slag och sparkar – både mot kropp och huvud. Gänget hoppar och stampar i flera minuter.

Mannen beskriver hur han träffas hårt över halsen och att han knappt får luft. En av förövarna säger till slut:

”Ge mig pistolen, jag ska döda den jäveln.”

Pappan berättar att han är övertygad om att han kommer dö.

– Jag får bara lite syre från näsan. De slår mig fortfarande och jag förstår att det är slut nu, de ska ha ihjäl mig. Jag tänker på mina barn.

Det svartnar för ögonen. Plötsligt är gärningsmännen borta.

Mannen får hjälp till sjukhus. Han har frakturer på ben och hals med svåra andningsproblem. Tillståndet är livshotande och han förs till Sahlgrenska där han opereras akut.

– Han var i så dåligt skick och sövdes ner. Det blev hela tiden sämre och vi trodde inte... att han skulle överleva. Han vårdades i respirator på iva.

– Det var helt fruktansvärt. Jag sov inte på flera dagar, säger hans fru.

I rättsintyget konstaterar två läkare: ”Mannen har varit i behov av sjukvårdens livsuppehållande och livräddande insatser.”

Familjen beskriver tiden efteråt som ett totalt kaos. Pappan låg i veckor på sjukhus – sedan flyttade han till en annan adress. Utan familjen, som även de lämnade sitt hem.

– Vi var så rädda att det skulle hända något mer och delade på oss. Det var jättejobbigt för alla, inte minst barnen. Plötsligt var ju deras pappa inte längre där. De såg honom inte på 1,5 månad. Vi förklarade att han skadat sig men inte mer än så. De är för små för att ta in allt men det var så tufft för dem, säger hustrun.

Familjen fick skyddade personuppgifter och tvingades flytta. Barnen slutade på sin skola och lämnade kompisarna. Bilen såldes.

– Vi gick ifrån att arbeta, röra oss fritt och njuta av livet till att leva i ständig rädsla. Det är svårt för barnen. De kan inte ta hem kompisar. Vi vågar inte riskera att någon utomstående av misstag skulle säga: ”Jo, den familjen bor ju där”, säger hustrun.

Pappan berättar att han nyligen börjat jobba igen. Enligt läkare i utredningen är det oklart om han kommer få bestående men.

– Jag fick lunginflammation efter att ha vårdats i respirator och det är fortfarande svårt att svälja. Jag har skruvar och plattor i halsen. Fotfrakturen är inte heller bra, säger han.

Hans fru säger att misshandeln även påverkat honom på andra sätt.

– Han har mycket mardrömmar och kan vakna upp kallsvettig. När han kom hem mådde han inte alls bra. Jag tycker så synd om honom.

Den 22-åriga kvinnan står, mot sitt nekande, åtalad för anstiftan av grov misshandel. Hon uppger att hon knappt minns något men att hon inte varit inblandad i något trafikbråk.

Om mobilsökningarna på paret, säger hon:

– Jag vet inte hur och varför de hamnat i min mobiltelefon.

Efter det vägrade hon uttala sig mer.

– Jag vill inte svara på frågor.

Gärningsmännen från misshandeln åtalas däremot inte. Flera släktingar till kvinnan har varit misstänkta efter att paret kunnat peka ut ett antal män. Polisutredningen visar också att männens telefoner kopplats upp i närheten av familjens lägenhet precis vid dådet.

Men det har inte varit tillräckligt.

– Vi har begärt en överprövning. Det är inte rättvist att man ska kunna göra något sådant här och gå fri – samtidigt som vi lever i skräck.

Några vittnen har inte gett sig till känna, trots att dådet skedde vid Varbergsvägen i dagsljus. En man hjälpte pappan efteråt men gav rådet att inte anmäla. I förhör med grannar framkommer också att de talat med personer som sett överfallet.

Pappan och hustrun vädjar till vittnen.

– Vi, familjen, ber av hela våra hjärtan att de som sett något träder fram. Om inte annat så för våra barns skull. Nästa gång är det någon annan oskyldig som drabbas om vi inte sätter stopp för sådant här våld. Man måste kunna vara trygg i Borås, säger hon.