Trots rostiga gångjärn – Hansen stormtrivs i Nittorp

– Vi är egentligen fyra målvakter, och sedan Gert kom hit har alla utvecklats väldigt mycket – både tekniskt och när det gäller spelförståelse. Han har bra övningar, mycket variation och mycket vi inte har gjort innan – man får tänka mycket, säger Rebecka Riestola.

Den 19-åriga målvaktstalangen har just avslutat ett pass under Hansens ledning tillsammans med 20-åriga kollegan Josefine Björling.

Några meter ifrån dem sitter Hansen och tar av sig fotbollsskorna. Han har stora öron… Björling ser det och skrattar till:

– Vi får inte säga något dumt. Men han hör ju inte så mycket längre…

Utöver dålig hörsel. Hur är han?

– Han är bra. Lugn, men ändå rejäl i det han gör. Och pedagogisk, säger Björling.

Under sina 21 år i Elfsborg blev Hansen omtalad för sitt rena tillslag. Flera målvaktsskador genom åren orsakades av hårda Hansenskott. När tillslaget kommer upp visar sig 61-åringens hörsel inte vara så dålig.

– Både Wiland, Bogsjö – och Kevin borta mot Kalmar. Och Christiansen sköt jag axeln ur led på, säger Hansen.

Nittorpsmålvakterna är dock inte så rädda för veteranens stenhårda skott.

– Hans knäleder är inte så bra nuförtiden. Gångjärnen är lite rostiga, säger Björling med glimt så att Hansen hör.

– Ibland hittar han sina hörn, och då blir det många mål. Men det är bra träning, säger Riestola.

Målvaktsspelet är kanske den del av fotbollen som utvecklats allra mest de senaste tio åren. Målvakten blir bland annat alltmer delaktig i speluppbyggnaden.

Frågan till Nittorps båda unga målvakter är ju förstås om veteranen hänger med i allt det nya?

– Jag skulle säga att han är lite inne på det äldre, säger Riestola.

– Ja, det är han, inflikar Björling snabbt.

– Men det är inte något dåligt. Jag tränar även med ett annat lag och får tips därifrån. Alla gör det som passar en själv. Jag är kort och kanske ställer mig lite längre bak när skottet kommer än vad andra gör. Här får man ett tips, sedan kan man utgå ifrån det, säger Riestola.

Hansen själv säger så här om utvecklingen:

– Ibland tycker jag att det blir lite för teoretiskt. Det viktigaste är att ta bollen – punkt slut. Sedan är målvakten numera också delaktig i både försvars- och anfallsspel. Jag var själv en offensiv målvakt och tycker att det är viktigt att vara bra med fötterna. Det är klart att ett lag skall kunna vända spelet på sin målvakt, säger han.

Han konstaterar att de båda danska målvakterna han hade i Elfsborg låg ett steg före när det gäller spelet med fötterna.

– Båda var otroligt skickliga med fötterna, Jesper Christiansen var rent fantastisk.

Fantastiskt var däremot inte målvaktsträningen i början av Hansens egna karriär. När han som ung talang anlände till Grimsås inför säsongen 1980 såg man i ett BT-reportage honom och Alf Karlsson skjuta utsparkar till varandra.

– Det var inte så väl förspänt då, utan man fick köra mot varandra. Men Wåge Eriksson, som var tränare det året, var själv gammal målvakt och kunde hjälpa till lite. Sedan fick vi Sven-Olof Simonsson som målvaktstränare.

Hansen kommer från Nissafors. Det är några mil från Nittorp, på andra sidan Smålandsgränsen. Han bor i Borås, och hade egentligen slutat som målvaktstränare. Och han var inte speciellt sugen när Nittorp hörde sig för i vintras.

Ändå kör han nu ner till den lilla orten i Tranemo kommun en till två gånger i veckan. Han förklarar hur det blev så:

– Nittorp är ett samhälle där alla är engagerade – antingen i fotbollen eller ishockeyn. Min sambos dotter har en pojkvän i hockeylaget, och han ställde frågan till mig. Jag tänkte säga nej, men övertalades av min sambo: ”Du har ju inte så mycket för dig på kvällarna, du kan väl åka ut och testa?”.

Väl på plats fastnade han direkt.

– Jag stormtrivs. Det är klart att det är en omställning mot Elfsborg. Men här är en trevlig miljö, väldigt gemytligt. Och det har varit minst 20 tjejer på alla träningar – imponerande, säger han.

Och målvakterna?

– Jag är väldigt nöjd, de håller bra klass. Jag har aldrig jobbat med damlag förr så jag har svårt att jämföra exakt hur bra de är.

Hur klarar dina rostiga gångjärn träningen?

– Jag har haft så många knäskador att jag inte ens kan räkna upp dem alla; två korsband, ny knäled och… Men halvvolleyn går bra. Det är tillräckligt för att träna tjejerna.

Hur bra Nittorp blir i år har han inte underlag för att bedöma. Den frågan tar hans målvakter istället hand om:

– Jag tror att vi blir farliga. Vi har ett bra lag med en bra tränare (Ingrid Lundkvist) som går igenom grunderna så att alla skall fatta. Sedan tror jag att vi har en stor fördel av att vi tränar A- och U-lag tillsammans. Vi kan ha internmatcher med minst nio mot nio, det är inte alla lag som har den möjligheten, säger Rebecka Riestola.

– Jag tycker att vi har en stabil defensiv. Ingrid är välutbildad. Jag tror att utespelarna har lärt sig mycket av henne. Jag tror att det kommer att se bra ut i år, säger Josefine Björling.