Klimatpessimism trots avtal i Lima

Till jubel och applåder enades de över 190 länderna på klimatmötet till sist om ett slutdokument - på övertid.

Viktiga kommande år

Parismötet hålls i december nästa år och ska få till ett avtal mellan världens alla länder om att minska växthusgasutsläppen så att temperaturökningen på jorden inte överstiger två grader Celsius i framtiden.

Romson är positiv till att Limadokumentet specificerar hur länderna ska rapportera sina klimatmål och hon är glad över att man klargjorde att också klimatarbetet de kommande åren är viktigt, eftersom Parisavtalet är tänkt att börja gälla först år 2020.

Romson syftar på en splittring som härstammar från Kyotoavtalets tid, då endast industriländerna uppmanades att minska sina fossila utsläpp, medan utvecklingsländer gick fria. Det skapar problem, i en tid där Kina och Indien är två av de länder som släpper ut mest växthusgaser i världen.

Välkommen uppluckring

Det nya dokumentet omfattar för första gången alla länder. Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem på Chalmers i Göteborg, medverkar regelbundet i FN:s klimatpanel och han tycker att det positivaste just är att uppdelningen mellan fattig och rik nu bryts upp.

Han tycker dock att det är problematiskt att länderna själva bestämmer hur mycket de vill minska sina utsläpp.

Långt till lösning

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson konstaterar att mötet lyckades lösa förhandlingskrisen, men att det är långt kvar till en lösning på klimatkrisen. Han tycker inte heller att det räcker att vara glad över att man har "klargjort" att det är viktigt att minska utsläppen redan före 2020, för i praktiken är det avtalslöst mellan 2015 och 2020.

TT