Talangens tunga år: ”Jag har inte ens kunnat springa”

Det var hemma mot Halmstads BK den 8 augusti 2020 som Julia Andersson fick en otäck smäll, så otäck att korsbandet gick av.

– Jag hade räknat med att vara borta ett år, men jag har inte ens kunnat springa. Det var först i förra veckan som jag kunde ta mina första joggingsteg, säger Håcksvikstjejen – som fyller 19 på tisdagen.

– Eller. Jag försökte springa i somras också, men det blev att jag haltade fram. Men nu har jag sprungit riktigt tre gånger. Det har känts lite ovant, fötterna är exempelvis inte vana vid att ta emot stötarna.

Det är flera olyckliga faktorer som gjort att vägen tillbaka blivit lång och krokig för henne. Först hamnade hon i en operationskö som var extra lång till följd av coronapandemin. Det dröjde nästan fyra månader innan hon fick ett nytt korsband. Sedan strulade rehabträningen.

– Knät ville inte bli bra. Jag hade mycket ärrvävnad, och till slut blev det en operation till, berättar hon.

Den gjordes i oktober, men följdes av en infektion i ärret och 30 dagars penicillinkur. Först i mitten av november i fjol kunde hon börja träna upp sig igen.

– Det var som att börja om från början igen. Men de två månaderna sedan dess har det gått framåt utan bakslag.

– Det är svårt att sätta en prognos efter allt som hänt. Men jag hoppas att jag kan vara tillbaka efter sommaren.

Julia Andersson har länge rankats som en av Sjuhäradsbygdens allra största talanger. Hon slog sig in i division I redan som 15-åring och var bärande i Nittorp som 16-åring.

2019 var hon med på flera landslagsläger och tränade dessutom löpande med Kopparbergs Göteborg FC:s F19-lag. Anderssons utveckling gick parallellt med jämnåriga Alma Öbergs.

Medan Öberg gjort succé i elitettan, och i fjol röstades fram som årets spelare i Alingsås FC har Andersson tvingas följa de senaste 1,5 åren från läktaren – eller från bänken.

– Det är verkligen jättekul att det gått så bra för Alma, jag unnar henne all framgång.

– Men visst är det tungt ibland för egen del. Som i måndags när Nittorp drog i gång träningen, då var det jobbigt att se att alla andra kan spela, medan jag är där jag är.

När hon inte har kunnat göra mål har hon istället rapporterat in mål till appen Min Fotboll.

– Och så har jag varit Instagramansvarig. Det har ändå varit kul att få ha varit med på bänken och fått känna sig delaktig, säger hon.

Och skulle hon vara tillbaka på planen i höst är det Nittorps rödsvarta dräkt som gäller.

– Det känns tryggast. Här behöver jag inte känna någon press, säger hon.