Bollebygds barn får mest tid med pappa

– Man får bättre kontakt med sina barn då, säger Daniel Hertzman.

Hur stor andel av föräldrapenningdagarna som tas ut av pappor har varierat åren 2004–2007, men Bollebygd har hela tiden legat över riksgenomsnittet. 2004 låg Herrljunga högst i Sjuhärad, men sedan har Bollebygdspapporna inte bara knappat in utan gått förbi rejält. 2007 tog de i genomsnitt ut 23,7 procent av föräldrarnas uttagna dagar. Lägst hamnade Svenljunga där papporna bara tog ut 15,6 procent.

2004 skrev Anders Chronholm sin doktorsavhandling i sociologi vid Göteborgs universitet om pappors attityd till pappaledighet. Hans avhandling byggde på enkäter och djupintervjuer med pappor huvudsakligen födda på 1950- och 1960-talen. De flesta sade att de inte ville bli frånvarande pappor som deras egna hade varit. De insåg att situationen på den tiden hade varit sådan att pappan var familjeförsörjaren. Hälften av de intervjuade papporna hade eftergymnasial utbildning, liksom deras fruar.

Den relation till barnen som de föräldralediga papporna eftersträvade var den som deras mammor hade till dem.

En pappa berättade att en del kvinnor ser negativt på att pappor tränger sig in i den kvinnliga sfären.

Enligt Anders Chronholm var ett vanligt svar att pengar inte hade betydelse. Relationen till barnet är värd mer än pengar.

När Claes Karlsson och Daniel Hertzman jämför med sina pappors generation ser de att det har blivit mycket vanligare att pappor tar föräldraledigt.

– Det har med hela samhällsbilden att göra, säger Claes Karlsson.

Han har sonen William, 17 månader, med Louise. Louise tog den första perioden och sedan nyår är Claes ledig. Han kommer troligen att vara ledig till och med maj.

– Vi har fått plats hos en dagmamma. Tanken är att William kommer in där i april så att jag kan skola in honom i slutet av min ledighet. Men vi får se.

Daniel Hertzman har dottern Natalie, 13 månader, med Frida. Frida var hemma i ett år och den 14 januari tog han över.

– Jag är hemma till och med maj. I sommar tar Frida över igen och sedan blir det förhoppningsvis inskolning i förskolan i augusti.

Båda säger att det var självklart att vara pappaledig. Och båda har arbetskamrater som är positiva till pappaledigt.

– Till och med de som inte själva varit pappalediga sade till mig att jag skulle ta ut pappaledigt, säger Daniel Hertzman. De säger att de missat något.

Han är bilmekaniker på Toveks i Kinna och där var cheferna uppmuntrande, bara han hade klara besked om hur han ville lägga upp ledigheten.

– På mitt jobb hade redan två andra varit pappalediga och de pushade på mig så att jag skulle ta chansen, säger Claes Karlsson.

Han säger skämtsamt att det bidrog att han är lätt att ersätta på sitt lagerjobb på Aspen Petroleum i Hindås.

De tror att de agerar annorlunda med barnen än vad barnens mammor gör.

– Jag försöker sätta mig ner och ägna mig åt Natalie och låta hushållssysslorna vänta, säger Daniel Hertzman. Natalie vill ha min uppmärksamhet och då kan jag ta det andra senare.

Han säger att Natalie blivit mer ”pappig” sedan han började vara hemma. Tidigare var det bara mamma som gällde.

– En del mammor kan säkert tycka att det är tufft att se att barnen går mer till pappa.

Claes Karlsson säger att han blivit mer uppmärksam på Williams signaler sedan han började vara hemma.

– När Louise var ledig och jag jobbade kunde jag sova hela natten trots att William skrek. Nu är det jag som går upp och hon som får sova vidare så att hon orkar gå till jobbet.

Båda säger att pappaledigheten även är bra för relationen till partnern. Man får större förståelse för varandras situation.