Djurparkens tungviktare väntar dubbel tillökning: ”Vi går omkring på helspänn”
Här saknas innehåll
Djurparken öppnar på långfredagen med coronarestriktioner. Med tanke elefantfödseln för en knapp vecka sedan och ytterligare en på gång lär elefanthuset locka till sig nyfikna besökare i helgen.
Det är den 16-åriga afrikanska elefantkon Pansi som nyss blivit mamma – men nu riktas även blickarna mot Dudu, Pansis mamma, som väntas nedkomma vilken dag som helst.
Det blir 31-åriga Dudus sjätte unge.
– Vi går omkring på helspänn och har till och med haft lite vadslagning om när förlossningen kan ske, säger Therese Hård, djurparkens zoologiska chef.
”Vi går omkring på helspänn och har till och med haft lite vadslagning om när förlossningen kan ske.”Therese Hård, zoologisk chef
Elefantskötaren Kalle Melkersson hoppas också på en snar förlossning för Dudu.
– Ibland lyfter hon på ena bakbenet eller drar det efter sig. Det är ett tecken på att något är på gång.
Therese Hård berättar att elefantflocken i djurparken är unik på så sätt att den baseras på besläktade hondjur och deras starka band.
– Beteendet är detsamma som i det vilda. Det handlar mycket om uppfostran och omhändertagande, säger Therese Hård.
Vilket blir extra tydligt, under BT:s besök under onsdagseftermiddagen.
Då hjälps nämligen de båda fullvuxna honorna, mor och dotter, åt att dia den nyfödda kalven. I närheten finns också de båda syskonen – Chindi och Majira, fyra år gamla – samt åttaårige tjuren, morbror Jabu.
Tjuren Yogi, däremot, har pappledigt och hålls avskild från flocken.
De afrikanska elefanterna behov av trivsel är högsta prioritet i djurparken. Det fyra år gamla elefanthuset, ett av Europas mest moderna, är en bidragande orsak.
– Vi är också en av få djurparker i Europa som regelbundet får elefantkalvar genom naturlig betäckning, säger Therese Hård.
Hon är dock bekymrad över artens fortlevnad i det vilda. Borås djurpark medverkar aktivt till att bland annat förhindra och stoppa tjuvjakten, det enskilt största hotet mot den afrikanska elefanten.
I dag finns det omkring 400 000 afrikanska elefanter kvar i det vilda. För 100 år sedan var det tio miljoner.
Afrikansk elefant
Släktet indelas enligt Mammal Species of the World i två nu levande arter:
Savannelefant och Skogselefant. Den senare godkänns inte av IUCN.
De båda nu levande arterna uppvisar en rad anatomiska skillnader, bland annat har skogselefanten (i likhet med den asiatiska elefanten) fem tånaglar på framfoten och fyra tånaglar på bakfoten, medan stäppelefanten har fyra tånaglar på sina framfötter och tre på sina bakfötter. I gränstrakterna mellan regnskog och savann finns också blandade så kallade intermediärformer som uppvisar heterogena karaktärer.
Enligt IUCN som infogar alla afrikanska elefanter i en art lever två tredjedelar av hela beståndet i östra och södra Afrika. I dessa regioner ökar populationen med cirka fyra procent per år. Det motsvarade året 2006 cirka 15 000 exemplar. Samtidigt kan några populationer i centrala och västra Afrika vara på tillbakagång men inte lika klar som ökningen i östra och södra Afrika.
