Hatet mot invandrare ökar

Hur många som drabbas är svårt att avgöra, brotten sker överallt fast i olika former.

Ett hatbrott kan röra sig om allt från ett överlagt mord till kommentarer på någons Facebooksida. Det är inte brottets karaktär, utan motivet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. BT granskar hatet i Borås, en stad där hatet verkar öka.

– Vi utsätts för en betydande diskriminering.

Det säger afrosvensken Kitimbwa Sabuni, som tillhör en av de grupper som är mest utsatta för hatbrott.

För att ett brott ska räknas som ett hatbrott och därmed kunna medföra ett hårdare straff, krävs att offret utsätts på grund av etnisk bakgrund, hudfärg, nationalitet, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.

År 2010 anmäldes 59 sådana brott i Borås kommun, men mycket tyder på att den verkliga siffran är högre än så. När någon kallar en tjej i klassen för ”jävla flata” eller när en man på busstorget ropar ”neger” efter en annan kille, är det inte särskilt troligt att de händelserna resulterar i en polisanmälan, trots att det alltså rör sig om brottsliga handlingar.

– Mörkertalet är enormt stort. Hur många anmälningar som gjorts säger egentligen inte så mycket om hur vanligt det är, säger Sture Thorstensson, kommissarie vid Boråspolisen.

Dessutom tyder färska siffror från Boråspolisen att antalet hatbrott ökat den senaste tiden. Många fall slutar bara med en anmälan. Men det beror inte på att polisen inte tar brotten på allvar.

– Absolut inte. Det är allvarliga brott. Men bevisningen är väldigt svår. Det handlar ofta om att ord står mot ord.

Andelen hatbrott med rasistiska motiv är de som har ökat mest under de senaste åren. Faktum är att tre fjärdedelar av alla hatbrott har rasistisk bakgrund.

– Vi tycker att det är oroande men inte särskilt förvånande, säger Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund.

– Men det är bara toppen på isberget. Egentligen handlar det om en mycket större och mer betydande diskriminering. Sverige är ett av de mest rassegregerade länderna i Europa när det gäller exempelvis bostadsområden.

Sabuni är också kritisk till politikernas ovilja att ta tag i problemen.

– Den här regeringen vill inte ens prata om rasism. Istället sätter man fokus på sådant som skulle kunna bero på problem hos invandrarna, exempelvis bristande språkkunskaper.