Våldsamma ökningen i Borås stad – miljonkostnader: ”Det har stuckit ut”

September 2023.

En utredning avslutas i Borås stad. Den handlar om två barn, varav det ena är ett spädbarn. Barnen har flyttats från sitt hem och varit placerade i jourhem i över sex månader, utan att få en stadigvarande placering.

Enligt utredaren är orsakerna till att barnen i det aktuella fallet inte fått ett stabilt och långvarigt boende dels bristen på familjehem, dels arbetsbelastningen på familjehemsenheten i Borås.

Bristen på familjehem blir synlig i en utredning om en elvaåring. Barnet har beviljats vård utanför hemmet. Borås stad har dock inte kunnat hitta något familjehem, eller HVB-hem, som passar.

”Att placera barn utom hemmet är en utmaning i dagens Sverige. Det är inte en utmaning som Ifo i Borås stad står ensam i”, skriver kommunen i ett dokument.

Ett tredje fall beskrivs i en utredning som avslutades i september i år, där en 17-åring varit tillfälligt placerad i ”det egna nätverket”, vilket innebär att man kan få bo hos någon i släkten eller hos vänner, längre än sex månader. Det beror dels på ”betydande svårigheter” i att hitta bra placeringsformer – men också på arbetsbelastningen i Borås stad.

I en lex Sarah-anmälan från september nämns att förvaltningen inte hinner utreda nya familjehem på grund av arbetsbelastningen. Hans Abrahamsson är chef på individ och familjeomsorgsförvaltningen. Han säger att situationen nu har blivit betydligt bättre.

– Många har nu utretts eller står på tur att utredas. Fem handläggare arbetar specifikt med dessa utredningar just nu. Det finns fortfarande en kö, men betydligt kortare. Fler behov av placeringar i familjehem kan täckas med de familjer som har uttryckt intresse och utretts, men fortfarande finns behov av ett antal fler familjehem.

När barn och unga tvingas flytta från sina hem, på grund av att deras föräldrar inte kan ta hand om dem eller för att de själva hamnat i missbruk eller under svåra förhållanden, kan de placeras i till exempel familjehem. De kan också bli placerade på institutionsboenden som HVB- och Sis-hem. Sis-hem är oftast låsta, och är en dyrare boendeform för kommunerna som betalar.

De senaste åren har Borås stads totala kostnader för placerade barn på HVB-hem och Sis-hem ökat stadigt. Från nära 28 miljoner 2017 till nästan 50 miljoner kronor hittills i år. Det beror på att fler barn omhändertas och placeras i samhällets vård, men också på ökade kostnader på grund av inflation.

Kostnaderna för de yngre barnen, 0–12 år, som får bo på HVB-hem har ökat lavinartat 2023. I november är de redan uppe i över 16 miljoner kronor, från att ha legat på 6–8 miljoner de senaste två åren.

Sead Omerovic, ekonomichef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen, räknar med att det i slutändan kommer att landa på mellan 19–20 miljoner kronor i år – mer än tre gånger så dyrt som i fjol.

– Vi har sedan några månader tillbaka haft än mer brist på familjehem. Vi ser också att det är fler barn i den åldersgruppen som behöver placeras. Det har stuckit ut.

– Men Borås är inte ensamma om det. Det är ett riksproblem. Det tar också tid att matcha barnen med rätt familjehem. Förvaltningen jobbar hårt för att få fler familjehem, eftersom att det är bättre och mer stabilt för barnen. Vi vill att barnen ska få en mer långvarig lösning, säger Sead Omerovic.

Förvaltningschef Hans Abrahamsson förklarar att ett skäl till de ökade placeringskostnaderna för yngre barn är kriminaliteten och det ökande våldet hos dem som ännu inte hunnit bli tonåringar.

– Målet är alltid att hitta ett nätverksfamiljehem eller annat familjehem, men det blir ju svårare med de problemen.

Barnen hamnar alltså på en institution istället för i en familj.

– Och där finns andra unga med problematik, och det kanske aldrig är helt önskvärt. Institutionen ger dock flera bra insatser såsom skolgång som till en del väger upp att barnet inte placeras i familjehem.

För att åtgärda bristen på familjehem, och problemet att de ofta inte kan ta emot barn med svårare problematik, så försöker förvaltningen bättre rusta både de familjehem som nu finns och då nya rekryteras.

– Det krävs stöd till familjehemmen, så att de orkar vara kvar. Det gäller att ge god utbildning och introduktion till nya familjehem.

BT:s granskning visar att arbetsbelastningen i Borås stad har fått konsekvenser för barnen. Vad gör ni åt det?

– Vi håller på med en del nya arbetssätt, som fått positiva gensvar från medarbetarna. Vi har också minskat antalet vakanser lite grann. Vi har just nu 13 vakanser och 9 konsulter.

Det är alltså en stor andel av de totalt 51 tjänsterna inom området. Och om en socionom går in som konsult, alltså inhyrd personal, kostar det nästan dubbelt så mycket som en anställd socionom.

Även platsbrist på Sis-hem i Sverige har påverkat unga i Borås.

Ett sådant fall beskrivs i en utredning från februari i år:

Personal har sms-kontakt med en ung tjej som rymt från ett HVB-hem. De försöker övertala henne att komma tillbaka, men hon är i Göteborg och ska sova över där. Efter ett tag stängs hennes mobil av och de kan inte längre nå henne. Polisen kontaktas, eftersom flickan är omhändertagen enligt LVU, och hon hämtas tillbaka till HVB-hemmet.

Några dagar senare rymmer hon igen, och sedan en gång till. Hon har också försökt skada sig själv, eftersom hon mår mycket dåligt. HVB-hemmet känner att de inte kan ge henne den hjälp hon behöver. Beslutet om att flickan ska få plats på ett Sis-hem är fattat sedan länge, men det har inte funnits någon plats.

Borås stad skriver fem rapporter om flickan, enligt Lex Sarah. De bedömer att en brist som ligger utom kommunens kontroll är svårigheten att verkställa beslut om Sis-placering. ”Konsekvenserna för den unga har varit att hon blivit utsatt av utomstående på olika sätt när hon avvikit från HVB-hemmet”, står det i rapporten. På vilket sätt framgår inte, men enligt rapporten är det allvarligt, utsattheten har varit så stor att hennes ”liv och hälsa varit i fara”.

Borås stad anmälde Statens institutionsstyrelse, som är ansvarig för Sis-hemmen, till Justitieombudsmannen tidigare i år, vid ungefär samma tid som utredningarna om flickan gjordes. I anmälan skrev kommunen att man i flera fall under 2022, och fyra fall fram till mars 2023, inte kunnat verkställa beslut om Sis-placeringar på grund av platsbristen.

Maria Hyllstam är ordförande i individ- och familjeomsorgsnämnden och skickade in JO-anmälan:

– Vi har haft problem med att placera unga i åldern 16-19 år på Sis tidigare under året. Det var ett jättestort problem när vi gjorde JO-anmälan. Sedan dess har det gått lite upp och ner. De senaste 1-2 månaderna har det inte varit något problem i Borås. Samtidigt finns det 35 unga personer runt om i Sverige som väntar på en placering på Sis, säger hon.