Annons

Stefan Eklund: Viktigt med transparens om BT:s koppling till slavarbetet

Borås Tidnings hållning under det amerikanska inbördeskriget är inget att vara stolt över. Inte heller orsakerna till den.
Stefan EklundSkicka e-post
Krönika • Publicerad 1 januari 2024
Stefan Eklund
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Hur ska jag hantera det faktum att en av mina företrädare som chefredaktör på Borås Tidning, Carl Gustaf Rydin, byggde en del av sin förmögenhet på det slavarbete som utfördes på bomullsfälten i de amerikanska sydstaterna?

Ska man bara konstatera att det rådde andra tider då? Det är lite svårt att nöja sig med det. Det handlar om kränkningar av grundläggande mänskliga värden. Full transparens om BT:s roll i det förflutna är nödvändigt.

Annons

Carl Gustaf Rydins rikedom var möjlig genom import av bomull från de amerikanska slavstaterna, där omänskliga förhållanden rådde för de slavar som hämtades från Afrika och sattes att arbeta på bomullsfälten. Troligen var det till och med så att Carl Gustaf Rydin köpte Borås Veckoblad 1838, och gav den det nuvarande namnet Borås Tidning, med vinster från bomullsindustrin.

Som Niclas Sennertegs artikel visar drev Carl Gustaf Rydins BT dessutom en kritisk linje mot de nordstater som ville avskaffa slaveriet och var under det amerikanska inbördeskriget en aktiv och tydlig röst för sydstaternas rätt att bevara slaveriet.

Man behöver inte vara överdrivet konspiratoriskt lagd för att se sambandet. Carl Gustaf Rydins affärsverksamhet, precis som all den bomullsindustri som fanns i Sjuhärad och som Niclas Sennerteg har berättat om i tidigare artiklar, mådde väl av slavbomull från sydstaterna. Skulle den importen äventyras vore det inte bra för affärerna.

Engelska tidningen The Guardian gjorde i början av året en liknande upptäckt, om än i större skala, som den BT har gjort nu. The Guardian grundades i textilstaden Manchester av män vars rikedom kom från bomullsindustrin, bland dem till och med en som ägde bomullsplantager där slavar arbetade.

The Guardians chefredaktör Katharine Viner skrev en uppmärksammad krönika i mars där hon konstaterade att det var högst troligt att ägarnas intressen i den bomullsindustrin som på 1800-talet var beroende av slaveri också påverkade tidningens politiska ställningstaganden. Upptäckten av det här kräver en ursäkt, menade Viner, något som också framfördes av tidningens nuvarande ägare, företaget The Scott Trust Limited.

Katharine Viner pekade också på vikten av transparens. Och samma gäller som sagt även för Borås Tidning. I samband med att vi publicerar den kända men alltför sällan hörda historien om det amerikanska slaveriets kopplingar till Sjuhärads förläggargårdar och textilindustri är det naturligt att vi tittar närmare på Borås Tidnings roll under samma tid.

Det vi fann tillhör BT:s historia och ska berättas. Transparensen, att alltid spegla hela historien, inte bara de goda delarna, är viktig.

Skönmålning tjänar ingen på.

Det borde förstås också de som driver projektet att göra förläggargårdarna i Sjuhärad till världsarv tänka på. Även där hör transparensen hemma. Ja, kopplingarna till det amerikanska slavarbetet gör projektet än mer intressant. Att däremot tiga ihjäl en viktig del av vad som gjorde det textila undret i Sjuhärad möjligt gränsar till historieförfalskning.

Annons
Annons
Annons
Annons