Hur toleranta är vi?

För en tid sedan, innan coronaviruset tvingade biografen att stänga, kunde man se den fantastiska filmen Min pappa Marianne. Den handlade om en man som i vuxen ålder levde ut sin inneboende önskan att vara kvinna. Han hade haft en känsla i hela sitt liv att han egentligen innerst inne var något annat än det som syntes på utsidan.

I filmen fick man också höra mannen berätta hur svårt det var när han var liten. Hur otänkbart det var att ens prata om hur han kände. Filmen är en fin och ljus berättelse om att finna sig själv och att bli accepterad för den man är. Filmen är också en demonstration i mod. Mod att våga stå på sig och utmana omgivningens fördomar.

Frågan man kan ställa sig är hur toleranta vi egentligen är i samhället? Hur svårt är det att få omgivningens acceptans om man är annorlunda? Hur många vågar på riktigt vara den man innerst inne är?

I många sammanhang pratas det fint om tolerans, förståelse och vidsynthet, men det är inte alltid det efterlevs. Dessa värderingar måste visas i handlingar varje dag på arbetsplatser, i föreningslivet, i bostadsområdet och inte minst i skolan.

Hur många barn har vi i Borås som går igenom hela grundskolan som känner sig annorlunda, utanför eller missförstådda? Det kan handla om att man upplever samma sak som Marianne i filmen som beskrevs ovan, eller att man är homo eller bisexuell.

För många barn kan skolan bli en mardröm, med vilsenhet och knäckt självkänsla. Som tur är har dessa frågor levandegjorts i skolan förhållandevis mycket de senaste åren och det finns i dag en större medvetenhet om frågor av det här slaget bland skolans personal.

Det finns också en del stödmaterial att tillgå för lärare i dessa frågor. Om man jämför med hur det var för ett par decennier sedan har det hänt massor. Trots det finns det fortfarande mycket att göra. Många barn och ungdomar behöver stöd från vuxenvärlden och värdegrundsfrågorna behöver genomsyra allt som görs i skolan.

Mitt-S-styret i Borås har i grundskolenämnden gett grundskoleförvaltningen i uppdrag i budgeten att genomföra kompetensutvecklande insatser för lärare i HBTQIA. I det ligger att få fördjupad kunskap och förståelse för hur många barn kan uppleva sin vardag mot bakgrund av detta och hur man i skolans verksamhet kan lyfta upp, synliggöra och prata om frågor som rör normer och sexuell identitet.

För oss socialdemokrater är detta en grundläggande fråga om värdighet. Alla människor skall ha rätten att känna sig respekterade. Ingen skall lämnas utanför. Vi alla är fantastiska, olika, och speciella var och en på sitt sätt.

Anki Amneskog (S), ordförande, HBT-S-Borås Sjuhärad

Per Carlsson (S), ordförande i grundskolenämnden i Borås

Urban Åkervall (S), studieansvarig HBT-S-Borås Sjuhärad