I år är inte Svenljunga mållöst: ”Vi får vara förändringen”

Delgado och Thanomsak Sanitsatri är inflyttade i Svenljunga sedan två år tillbaka. I fjol började båda spela med ortens fotbollsklubb. Det blev ett tungt år som slutade med målskillnaden 0–69.

– Vi vill spela fotboll för skoj skull. Och det är inget skoj om man inte gör mål, säger Sanitsatri.

– Jag tror att vi kanske hade totalt tre skott på mål på hela säsongen, säger Delgado.

– Nej, i sista matchen hade vi många skott. Men inget mål, rättar Sanitsatri.

Inför fjolåret var klubbens tanke först att lägga ner herrlaget, men några äldre entusiaster valde att göra comeback för att rädda verksamheten. Bland annat spelade 60-årige Lars Widar fem matcher.

I Offside berättade ordförande Robert Jimsten, som själv var med och spelade: ”Vi kämpade på i 90 minuter i de flesta matcherna. Det var i någon match som det ballade ur. En spelare lämnade laget i halvtid för att han tyckte att alla inte kämpade, en annan gick rätt av planen, duschade och åkte hem. Men vi lade inte ner laget och det är jag nöjd med.”

Den här vintern har det hänt saker.

– Det är jättestor skillnad. Vi har etablerat ett spel, och har mycket mer organisation än vad vi hade förra året. Det känns som fotboll på riktigt nu, säger Delgado.

– Förra året hade vi inga målsättningar – och ingen taktik. Nu har vi satt upp en massa punkter vad vi skall jobba på och bli bättre på. Vi är ett helt annat lag, säger Sanitsatri.

Det är Niklas och Marcus Andersson, med bakgrund i bland annat Kungsbacka och Lindome, som har styrt upp verksamheten. Bröderna, som numera bor i Borås, anslöt som spelare till Svenljunga under förra säsongen.

– Vi hade inte spelat på några år och kom hit för att vi ville hitta ett lag där vi platsade, säger Niklas Andersson.

Trots alla motgångar erbjöd de sig i vintras att träna laget. Det blev sannolikt även herrlagets räddning.

– Om inte jag och Marcus varit intresserade av att ta över tror jag att styrelsen hade tagit beslutet att lägga ner herrlaget.

Var det självklart att ta tränarjobbet i vintras?

Svaret kommer efter en ganska lång tystnad.

– Eh, ja. Sett till rollen och laget – absolut. Sedan är det mycket som skall klaffa privat. Men det ger mig väldigt mycket att vara här, och jag tror att jag kan bidra mycket till laget.

– Ifjol var vi som mest nio personer på träning. Vi fick skrapa ihop folk för att få ihop lag till matcherna, och tvingades lämna walkover två gånger. Vi kände ändå att det fanns potential. Det som saknades var strukturen. I år har vi som minst varit 13 på träning. Vi har fått ihop något vi tror på väldigt mycket.

Sedan smällkall vinter har man kört två pass i veckan.

– Vi har jobbat mycket med taktik och spelstruktur. Vi har nött, det har varit träningar där vi stått i 45 minuter och flyttat positioner bara för att de skall lära sig.

– Vi har spelat några internmatcher. Det har gett oss en hyfsad bild på hur vi ligger kopplat till det spel vi vill spela. Vi ser fram emot att mäta oss med andra lag. Första målsättningen är att vinna en halvlek. Sedan är det att vinna en halvlek till, och därefter att vinna en match. Vi bygger därifrån.

Sedan lägger Andersson till:

– Ambitionen är ju att göra mål.

– Många – hoppas vi, säger Felipe Delgado.

Under den träning där BT är närvarande blir det flera mål. Och Delgado och lagkompisen Thanomsak Sanitsatri ser viktigare saker framför sig än att bara slå bollen i när. De hoppas att de är med och lyfter herrfotbollen i Svenljunga igen.

– Vi har hört att det inte varit någon organisation i den här klubben på många år, säger Delgado.

– Ingen vill komma hit och träna för det blir bråk, tjafs och dålig attityd. Det är sånt vi skall jobba bort nu. Och det är inte bara för oss, det är för framtiden, säger Sanitsatri.

– Det är ingen i klubben som är nöjd och känner att herrlaget har representerat Svenljunga på rätt sätt de senaste åren, säger tränare Niklas Andersson. Det finns säkert många orsaker till det. Men det viktigaste just nu är att vi tittar framåt.

– Vi stannade kvar, pratade ihop oss och bestämde oss för att fixa något. Vi får vara förändringen, säger Delgado.

– På lång sikt är vårt mål att locka till oss fler spelare – ungdomar. Det är många som är från Svenljunga som inte vill spela här. Det känns fel. På andra ställen där jag bott har man spelat för laget i sin kommun, säger Sanitsatri.

– Ungdomarna här spelar i Borås, Kinna, Skene, Limmared eller Högvad i Holsljunga. De går hellre dit för att fotbollen inte är attraktiv här längre. Vi hoppas kunna göra fotbollen attraktiv i Svenljunga igen, säger Delgado.