Anja satsar hårt mot sommarens Para-OS
För Anja Händén är det racket och boll som gäller de flesta dagar i veckan.
– Jag fastnade för pingis när jag var åtta år. Jag gick i idrottsskola där man fick testa olika sporter. Jag spelade lite fotboll ett tag också och gick i ridning, men sen blev det bara pingis.
Hon började spela i ÖSTK i Brämhult, och tävla lite först på skoj.
– Men efter tag när jag blev bättre och började vinna blev det lite mer allvar. Sen när jag var 14-15 år och kom med på landslagsläger kände jag att jag ville satsa på det här.
Anja har dysmeli vilket innebär att hon föddes med en liten skada på sin högra hand där fingrarna aldrig utvecklades fullt.
Det gör att hennes spel skiljer sig lite mot dem utan nedsättning.
– När jag servar håller jag bollen med handen mot racket och kastar upp bollen. Sen har jag lite sämre balans också, men jag har aldrig reflekterat över det eftersom jag är uppvuxen med det.
Anja måste spela med vänster hand och det är också en speciell detalj:
– Jag är egentligen högerhänt tror vi. När jag var liten ville jag gärna ta saker med höger hand, men jag kunde ju inte det.
Trots sin nedsättning tillhör Anja eliten i sin åldersgrupp i Sverige och spelar nästan alltid matcher i "vanliga" tävlingar.
– Jag brukar själv kalla det för friskpingis. Jag har varit med på landslagsläger med både friska och paraspelare och är någonstans 7-8 i Sverige i min ålder.
Hon visar sitt imponerande prisskåp med pokaler från golv till tak och som fyller en stor del av hennes rum.
Till vardags går Anja andra året på pingisgymnasiet i Halmstad. Hon studerar ekonomi med inriktning mot juridik.
Det är få damspelare i Sverige förunnat att kunna leva på sin pingis, och därför tycker Anja det är viktigt att ha en utbildning i bagaget.
Att flytta hemifrån redan som 16-åring har gått bra. Första året bodde hon ensam, men nu detta andra läsår delar hon lägenhet med två andra kompisar med samma kärlek för sporten.
I stora drag ser Anjas skoldagar ut som många andras, med tillägget att hon spelar pingis tre morgnar per vecka och får i stället hoppa över ämnet retorik som övriga läser.
Anja upplever inte att hennes nedsättning påverkar hennes liv så mycket.
– Nej, ingenting skulle jag vilja säga. Jag tänker inte på det och mina kompisar tänker inte heller på det. Jag kan göra det allra mesta som alla andra.
Efter varje skoldag tränar Anja med sitt klubblag Halmstads BTK där hon spelar i näst högsta ligan i Sverige.
I vanliga fall spelar de sammandrag där de möter flera andra lag samma helg, men nu under corona får de bara träna.
– Så nu är jag oftast hemma på helgerna, jag har ju alla mina kompisar här.
Pandemin har knuffat fram alla stora tävlingar i tiden och Anjas stora mål den här säsongen är att kvala in till Paralympiska sommarspelen i Tokyo i höst
Hon är medveten om att det är jättetufft men håller drömmen levande:
– Jag skulle ha spelat en kvaltävling i april, men den är framflyttad till juni. Jag måste vinna den för att få vara med i OS. Man kan också få en wild card, men det är väldigt få som får det och nästan omöjligt.
I parapingis finns 11 olika klasser där Anja tävlar i klass 10. Klass 1 till 5 sitter i rullstol, sen är det olika grader av nedsättningar.
De som tävlar i klass 11 har inga fysiska hinder utan bara en mental nedsättning.
– Men det finns inte så många som spelar parapingis i min skadeklass i Sverige utan de flesta finns utomlands. Vissa av dem är så duktiga att de kan spela i vanliga OS också.
Om Anja missar Paralympics denna gång tänker hon inte deppa utan bara träna ännu hårdare för att bli ännu bättre:
– Då blir det Para-OS 2024 som gäller istället, jag är ju väldigt ung fortfarande och har fler chanser. Däremellan kommer ju tävlingar i EM och VM också.
Anja Händén
Ålder: 17 år.
Familj: Mamma Annika, pappa Per-Anders och lillebror Rasmus.
Bor: I Brämhult.
Fakta: Dysmeli innebär att en mindre eller större del av armen, handen, benet eller foten saknas eller ser annorlunda ut sedan födseln. Eventuella funktionshinder kan ibland minskas med hjälpmedel, protes, träning eller operation.
Det är oklart varför barn föds med dysmeli, men det finns en viss genetisk ärftlighet. I Sverige föds cirka 60 barn per år med dysmeli.
Källa: 1177 Vårdguiden.