När tårarna slutar komma

Torra ögon blir vanligare med åldern, men hänger också ihop med vår livsstil och miljö.

Ögonen ska inte kännas, brukar man säga. De ska bara finnas där. Om ögonen svider, kliar, känns grusiga eller överansträngda är de troligen torra, ett problem som många lider av. Det beror på att vi ofta vistas i inomhusmiljöer med torr luft. Koncentrerat arbete framför datorn, bilkörning, TV-tittande och kontaktlinser är andra orsaker till att ögonen torkar ut. Men även vårt nordiska klimat har betydelse för hur ögonen mår.

– Vi som bor i den här delen av världen vistas en stor del av året i en miljö som inte alls är särskilt lämplig för ögonen eftersom luften är torr och kall, säger Bo Hedqvist, ögonläkare i Kungälv som är specialiserad på torra ögon.

Vanligare hos kvinnor

Risken att få torra ögon ökar med åldern. Slemhinnorna blir känsligare och vi producerar mindre tårvätska, saliv och svett. Kvinnor drabbas oftare än män.

– Tydligen har manligt könshormon något slags skyddande effekt på slemhinnorna, vilket gör att män får mindre besvär.

Tårfilmen består av slem, fett och tårvätska som ligger som en seg hinna på ögat. Den förser hornhinnan med syre och näring, skyddar mot infektioner och förhindrar att ögat torkar ut. Varje gång vi blinkar försvinner den gamla tårfilmen och ersätts med ny.

– Att göra ögat optiskt fungerande är en annan viktig funktion för tårfilmen. Hade hornhinnan inte varit täckt av vätska hade man sett väldigt dimmigt. Det blir som ett tumavtryck på en kameralins, förklarar Bo Hedqvist.

Blinkar mindre

Normalt blinkar vi cirka 10–15 gånger per minut. Men när vi fokuserar blicken, till exempel när vi läser en bok, sitter framför datorn eller ser på TV blinkar vi inte lika ofta. Då förnyas inte heller tårfilmen.

– När man är ute och går tenderar man att blinka varje gång man flyttar blicken. Men tittar man på ett och samma ställe går blinkfrekvensen ner.

Människor som lider av inflammatoriska sjukdomar, som reumatism, psoriasis och MS, har oftare problem med torra ögon än andra. Många läkemedel har också biverkningar som kan påverka ögonen.

– En medicin som kan ge muntorrhet kan med största sannolikhet även ge torra ögon, säger Bo Hedqvist.

Men besvär med torra ögon är inte lika välkänt som muntorrhet. Därför kan symptom som svullnad, rodnad och klåda i ögonen lätt misstolkas som en allergi, eller att man behöver starkare glasögon.

Droppar hjälper

För att minska besvären med torra ögon behöver tårfilmen få hjälp på traven. Numera finns en uppsjö receptfria tår-ersättningsmedel på apoteket eller hos optikern. Det som skiljer dem åt är dropparnas viskositet, det vill säga om de är lätt- eller trögflytande.

– Man kan behöva några olika sorter att spela med. Det kan behövas en tjockare gel på natten och mer flytande droppar på dagen så att man inte får för mycket dimsyn när man jobbar.

Att byta sort ibland kan också vara bra, menar Bo Hedqvist. Droppar utan konserveringsmedel är också att föredra.

– När man är torr i ögonen ska man inte belasta slemhinnan ytterligare med konserveringsmedel som kan vara irriterande. Ska man droppa flitigt och stadigvarande är endospipetter att föredra.

Paradoxalt nog kan rinnande ögon vara ett tecken på torra ögon. Det beror på att kyla och vind, liksom luftkonditionering och fläktar, blåser bort tårtvätskan. Reflexmässigt ökar då produktion av tårvätska, vilket gör att ögonen rinner.

Krister Zeidler

TT Spektra