"Ett liv som räddas ska också levas"

Föreningen Hjärnkraft startade i Älvsborg 1989. Då hade man något år in-nan startat riksförbundet.

Ulf Carlsson var vid denna tid fritidskonsulent inom omsorgen i landstinget. 1986 kom en ny omsorgslag som delade in hjärnskadade i olika personkretsar. Ulf kom då också att arbeta med personkrets två som omfattade männi-skor med ”förvärvade hjärnskador efter 16 års ålder”. Numera finns det flera gruppboenden i Borås för människor med förvärvade hjärnskador.

Ulf Carlsson blev engagerad i Hjärnkraft från starten, och i några år var han ordförande i Älvsborgsföreningen, som nu heter Hjärnkraft Borås/Sjuhärad. Han är ansvarig utgivare för medlemstidningen Hjärnvästen. Dessutom är han ledamot i brukarråd, i sociala blocket och i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Öka förståelsen

Föreningens främsta uppgift är att öka förståelsen för de funktionshindrade i samhället, hos företag och skolor med mera. Hjärnkraft arbetar för att den skadade skall ha rätt till optimal rehabilitering samt stöd och service, för att få ett så innehållsrikt, självständigt och aktivt liv som möjligt.

Den kurs som man nu anordnar på Fristads folkhögskola är en av två som hålls varje år sedan tio år tillbaka. Temat nu är Hjärnskador i förening och samhälle samt föreningskunskap. I två dagar håller man på, och det är ett samarbete med folkhögskolan. Tidigare tema har bland annat varit bild, när bildterapeuten Anita Forsell föreläste en hel dag. Man har också haft litteratur som teman.

De hjärnskadade är ingen stor grupp. Föreningen har totalt cirka 3 000 medlemmar i hela landet. Alla arbetar ideellt i den lokala föreningen, utom en ombudsman i Västra Götalandsregionen, som Borås och Sjuhärad får dela med Göteborg.

Överst på Ulf Karlssons önskelista står en koordinator i den här regionen.

– Det finns redan en sådan i Skåne, och i Stockholm är man på väg att inrätta det. En sådan person skulle till exempel slussa folk till rätt ställen. Det skulle minska trycket på psykologer och kuratorer. Och på anhöriga, det vilar ett stort tryck på dem, hävdar han med bestämdhet.

Att de hjärnskadade är förhållandevis få till antalet innebär också att kunskaperna om deras handikapp är små ute på vårdcentralerna.

Ulf Karlsson började som fritidsledare på Hedagården. I mitten av 1980-talet sökte han sig till landstinget som fritidskonsulent. Där arbetade han fram till 1992, då nedskärningar gjorde att alla fritidskonsulenter blev avskedade. Ulf utbildade sig då till specialpedagog i Mölndal. Han arbetade sedan på särskolan i Mark och Borås med utvecklingsstörda.

Viktigt ägna sig åt andra människor

Fram till 1977 arbetade Ulf Carlsson på fritidsgårdar, men han gjorde det på fritiden till att börja med. Han var med och startade den första fritidsgården i Jönköping 1960 eller 1959, han minns inte riktigt. När han arbetade på LM Ericsson i Mölndal, gick kvällarna åt till ungdomsledararbete i Partille kommun.

– Det är viktigt att ägna sig åt and-ra människor, säger han. Jag får tillfredsställelse av att hjälpa och jag har sett goda följder av att jag varit ”gängsprängare”. När en kille kom till mig med fru och barn och tackade, då var det roligt att se att arbetet hjälpt.

Han har också sett svårt hjärnskadade komma tillbaka. Arbetet med det är på lång, lång sikt, säger han, men han har sett många bli mycket bättre.

– Från rullstol har de gått till eget boende och arbete. En som jag känner skadades i en mc-olycka men han kom tillbaka och idag kör han bil. Han är faktiskt inte med i föreningen längre.

Återskapa kunskaper

Med en förvärvad hjärnskada ställs mycket på sin spets. Enligt Ulf Carlsson blir utgångspunkten en helt annan i livet när man kanske måste lära sig gå på nytt. Det handlar om att återskapa kunskaper som man haft och förlorat, och det är det som är rehabiliteringen.

Numera är han pensionär och kan naturligtvis ägna sig mycket åt denna förening, som han brinner för. Han tycker om att läsa exempelvis om hjärnan och om inlärning.

– Det behöver inte vara hopplöst om man får en hjärnskada, menar han. Men det tar tid att återhämta sig och man behöver hjälp.

Borås/Sjuhäradsföreningen anordnar ofta fester, bland annat hade man julfest i julas som lockade 35–40 personer som kom resande från Uddevalla, Skara och Ulricehamn bland annat. Man har också ordnat allsång på kafé, man besöker djurparken, och man spelar boule exempelvis.

Men han tycker att anhöriga själva får leta efter vad som finns i för hög grad. Här kunde en koordinator vara till stor hjälp genom att bland annat informera om vilka rättigheter som finns.

– LSS-lagen säger bland annat att alla har rätt till individuell planering av en LSS-handläggare. Men den informationen får inte de hjärnskadade och deras anhöriga alltid. Och det är svårt att fråga efter något som man inte vet finns.

Även om de hjärnskadade inte är så många, är de drabbade många. Enligt Ulf Carlsson måste man i den gruppen räkna in både familjen och omgivningen.