Skräckfärden!!!
Checkar in på landvetter och den nästan förväntade förseningen gör att vi hinner se em-uttagningen och jublar över faktumet att henke är med....... än en gång utan att behöva genomlida alla dessa kval och träningsmatcher som i sig är ett måste för dom flesta andra fotbollspelare i truppen.
Går ombord på jat-flyget en timma försenat och märker att bäst före datum på alla flygvärdinnor gått ut för länge sen. Vi hoppas i nuläget att kaptenen och piloten fortfarande är vid liv. Blir lite smått undrande om det verkligen är en flyg- eller bussresa då hälften av passagerna byter platser och springer omkring hela tiden så att avfärden blir än mer försenad.
I luften blir vi serverade en, typ club-sandwich som är lika gammal som den yngsta flygvärdinnan (numera kallade flight-attendents) och får således skippa denna enda måltid på vägen till Belgrad. Det serveras juice i mängder och vi undrar om man kanske kunde få en öl eller ett glas vin?.... då stannar hela serveringen upp och alla tittar på oss med sura blickar för då inser dom att någon måste gå tillbaka och hämta spritvagnen. Sorry!.....
Det vanliga med att fälla upp stolryggarna och fälla upp borden finns liksom inte här på JAT.
Väl nere på marken får vi dock ett fantastiskt bemötande av vår personliga guide som ska vara med oss 24-7 under dessa två veckor. Hon lotsar oss till en bepansrad bil och med polis-eskort åker vi i 185km/timmen genom belgrad med livet som insats och är tiondelar ifrån att krascha mitt i en korsning i cirka 150 knyck.
Kommer till slut till hotellet och ska checka in och då visar det sig att min ackreditering inte finns trots att jag mailat alla uppgifter minst tre gånger till lettisk tv under dom senaste 4 månaderna. Det ska tydligen lösa sig imorgon.
Har med mig måttband för att kunna mäta Charlottes ben men får nog vänta med det tills imorgon.
God natt och ........bless you all!