En tidlös andäktighet
Varsamt utnyttjar hon varje stensorts egenart. Hennes Molnhuvud i vit alabaster är klassiskt stilrent i formen, men blir samtidigt lite mystiskt med sina lätt androgyna drag och sin originella håruppsättning. 1100-talsmadonna eller ett flickansikte man kan möta ute på gatan i dag – kvinnohuvudet i röd bohusgranit med vackert arbetade kontraster utstrålar en dröjande andäktighet och tidlöshet.
Den stämningen förmedlas direkt vidare i Eva Wilms’ mål-ningar av barn som leker vid vatten. Barnen är fotorealistiskt återgivna – i utsökt blyertsteckning – men insatta i en landskapsbild som ger en antydan om fara. Den djärva utflykten i en liten båt verkar inte helt riskfri och några har försiktigtvis stannat på stranden.
Än mer skruvas oron upp i målningen av den lille som står ensam mitt i vattnet medan mörka moln tornar upp sig i bak-grunden.
Johanna Carlander och Sofia Sandgren är två drivna debutanter, båda med stor säkerhet i färghantering och formspråk.
Johanna Carlander i en personligt berättande stil där de tecknade djursilhuetterna har mycket att säga till om och är lika viktiga för helheten som färgen.
Sofia Sandgren arbetar i en mer utpräglat koloristisk anda och är bäst när hon inte låter figurerna bli alltför påtagligt betydelsebärande, utan släpper dem lösa så att de fritt får dansa med i den tydligt musikaliskt påverkade färgeuforin.
Yvonne Nimar förtrollar som vanligt med sina gåtfullt arkaiska kvinnoskulpturer, denna gång i vit- och koboltfärgad stengodslera och med bakhuvudet format till en trådkorg full med tillknycklade, gulnade brev som man gärna skulle vilja plocka ut och läsa.
Ålgårdens medlemsutställning är en förvånansvärt harmonisk och överskådlig upplevelse, trots det stora omfånget med 50-talet deltagande konstnärer och ett otal skilda tekniker. Detta tack vare en välplanerad presentation där färgstarkt måleri och blandtekniksexperiment omväxlar med den traditionella grafikens mer lågmälda tilltal.
Det är roligt med alla nya namn som dyker upp bland de många välbekanta, och inte minst finns det anledning att titta extra noga i glasborden, som innehåller många pärlor i det mindre formatet.
Inger Landström
