Annons

Le Telliers prisbelönade roman är skruvad, innovativ underhållning

Hervé Le Telliers bästsäljande roman ”Anomalin” belönades med det anrika Goncourtpriset 2020. Fedja Wierød Borčak har sträckläst en underhållande, tankeväckande bok som spränger genregränserna.
Litteratur • Publicerad 8 oktober 2022
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Roman

Anomalin

Författare: Hervé Le Tellier

Översättning: Cecilia Franklin

Förlag: Éditions J.

Franska författaren Hervé Le Tellier är aktuell på svenska med ”Anomalin” i översättning av Cecilia Franklin.
Franska författaren Hervé Le Tellier är aktuell på svenska med ”Anomalin” i översättning av Cecilia Franklin.Foto: Francesca Mantovani

Det är i ett stort åskmoln vid USA:s östkust som ”anomalin” sker. Ett plan från Paris till New York omsluts av kraftig turbulens som tycks ha uppstått ur det blå, och det verkar som om besättningen och de många passagerarna är på väg mot en säker död. Plötsligt klarnar himlen upp och lättnaden infinner sig, men det står fort klart att något inte stämmer. Flygplanet, som tvingas landa på en topphemlig amerikansk militärflygbas, har nämligen redan landat i New York tre månader tidigare – alltså med samma kapten, besättning och passagerare. De är dubblerade.

”Detta är skruvad, underhållande och tankeväckande sträckläsning.”

Det som kanske låter som en billig sci fi-roman är i själva verket det diametralt motsatta. Franske författaren Hervé Le Telliers roman är en känslig, lekande, överdådig, både hög- och låglitterär thriller som visserligen utnyttjar alla tricks och klyschor som en amerikansk B-film har att erbjuda, men som spränger alla förväntningar, gång på gång. Den coola, smarta yrkesmördaren, den självmordsbenägna författaren, 50-åringen som suktar efter en 25 år yngre kvinna, professorn i sannolikhetslära, generalen och den nigerianske YouTube-sensationen har alla tilldelats en roll och ett gäng repliker som de levererar till perfektion efter de genrenormer som boken oavbrutet parodierar.

Annons

Om det nu för någon låter som en ointresserad postmodern framställning av vår samtids postironiska fängelse, så är det det. Men det är även en varm, inkännande berättelse om människor som trots sina känslomässiga standardmått har stora inre vidder som bara ska grävas fram. Detta är skruvad, underhållande och tankeväckande sträckläsning.

Fedja Wierød Borčak
Annons
Annons
Annons
Annons