Maria Bania doktorerar
Den betitlas: Sweetenings and Babylonish Gabble : Flute Vibrato and Articulation of Fast Passages in the 18th and 19th Centuries – det vill säga flöjtisternas vibratotekniker och artikulation i snabba passager.
”Sötmedlet” respektive det ”babyloniska pladdret” syftar på nyckelbegrepp i det tidiga 1800-talets debatt om flöjtspelet. I första fallet är medlet olika typer av vibrato, i det senare snabba tungeffekter, exempelvis den ”dubbla tungstöten” med hårda eller mjukare konsonanter. Ett begränsat ämne kan tyckas, men bokens 350 sidor, plus en spännande exempelsamling på en CD, vill samla allt tillgängligt vetande i saken och borde bli ett standardverk på området.
Maria Bania är idag en av Nordens främsta barockflöjtister med en dubbel-CD på Caprice med Romans flöjtsonator och en Dacapo-CD med Scheibe och Raehs som lättast tillgängliga prov på hennes kapacitet, allt flitigt citerat på avhandlingens CD.
Redan i späda år började hon spela blockflöjt och fortsatte med tvärflöjt från tio och barockflöjt från 15 års ålder. Från det hon fyllt 22 år blev barockflöjten hennes huvudinstrument med Quantz som grund, först för självstudier, följda av studier för Wilbert Hazelzet i Holland. Nu undervisar hon själv i traversflöjt vid Köpenhamnskonservatoriet.
Oboisten och barockmusikforskaren Samantha Owens i Cambridge är på tisdag Banias opponent i Göteborg. µ
Rolf Haglund