Kajsa Kettil: Är det bristen på hemmafruar som ger svenska barn skräpmat?
Att leva med barn är på många sätt fantastiskt. Att vara förälder är dock inte alltid fantastiskt. Uppdraget innebär mycket ansvar och en hel del krävande uppgifter. Två synnerligen otacksamma sådana är att begränsa skärmtid och uppnå en sund och balanserad kost för samtliga familjemedlemmar. Säg den förälder som inte känt sig tjatig en mörk januaritisdag efter förskole- eller fritidshämtning när mat ska lagas, läxor läsas och tillvaron framför mobilen helst bytas mot lämpligare aktiviteter.
Med ett begränsat konsekvenstänk och sug efter omedelbar belöning kan barn och tonåringar ha ännu svårare än vuxna att stå emot frestelser i form av sociala medier, beroendeframkallande spel och även läckerheter som glass, läsk och snacks.
Och det är ju som alla egentligen vet: För mycket av det goda är sällan bra.
Därför är det en dyster nyhet att Sverige toppar ligan över EU-ländernas intag av så kallad ultraprocessad mat. Med begreppet menar FN:s jordbruksorganisation FAO livsmedel som skapas genom industriella processer och som innehåller ingredienser och tillsatser som inte brukar finnas naturligt i ett vanligt kök. Hit räknas bland annat helfabrikat som fryst pizza, veganska köttsubstitut, fruktyoghurt och frukostflingor.
För svenska män består enligt en ny, belgisk studie 40,6 procent av det totala energiintaget av sådan mat. För svenska kvinnor är siffran ännu högre: 43,8 procent (SvD 16/1).
Visserligen bedömer Livsmedelsverket att de svenska siffrorna är överskattade och egentligen borde vara lägre. Men även ett något lägre intag skulle vara för högt.
”Svaret finns sannolikt även i jämställdhetsstatistiken.”Kajsa Kettil
Med tanke på att drygt varannan svensk är överviktig, och att allt fler svenska fyraåringar blev överviktiga under pandemins första två år, finns det skäl att uppmärksamma studien. Den visar ett samband mellan högprocessad mat och ett högt intag av socker, men det är värt att poängtera att inte finns någon rak linje mellan skräpmatsstudien och de olika nationaliteternas midjemått. De nordiska länderna ligger till exempel bättre till bmi-mässigt än andra länder med hög skräpmatskonsumtion. En förklaring till detta är enligt fetmaexperten Erik Hemmingsson att Sveriges välfärdssystem minskar den ekonomiska utsatthet och otrygghet som ofta hänger ihop med övervikt och fetma.
Sverige utmärker sig dock genom att en stor del av den ultraprocessade mat vi äter kommer från färdigmat, alltså färdiglagade rätter som bara behöver värmas. Inom EU som helhet är det i stället konditorivaror och korv som står för mycket av skräpmaten.
Det är ett intressant faktum som är värt att fundera kring. Orsakerna kan säkert vara flera; exempelvis äts det relativt lite skräpmat i flera Medelhavsländer som Italien, Kroatien, Grekland och Cypern. Och just Medelhavskost i lagom mängd brukar ju lyftas fram som hälsosam.
Men svaret finns sannolikt även i jämställdhetsstatistiken; hos europeiska länder med hög konsumtion av processade livsmedel hittar vi förutom Sverige även länder som Tyskland, Nederländerna och Lettland. Gemensamt för dessa länder är även att de hamnar högt upp i statistiken över andelen kvinnor som förvärvsarbetar. Sverige har exempelvis EU:s högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor, samtidigt som Grekland hamnar i botten, enligt statistik från Eurostat som avser år 2020.
Det kan vara lurigt att jämföra statistik, men nog är det logiskt att en heltidsarbetande, svensk kvinna har svårare att hinna rulla köttbullar än vad en grekisk hemmafru har att laga en moussaka från grunden?
Lösningen är inte att fler svenska kvinnor ska ställa sig vid spisen. Men kanske kan vi börja med att lyfta frågan och se hur det gemensamma ansvaret kan fördelas?
