Anela Murguz: Bra att regeringen stoppar vab-fusket
Två miljarder kronor – så mycket kostar felaktiga utbetalningar av föräldrapenning och vård av barn (vab) varje år. Ofta handlar det om att personer ansöker om exempelvis vab fastän de jobbar, och på så sätt får både lön och ersättning av Försäkringskassan.
Det är oklart i vilken utsträckning det handlar om slarv respektive regelrätt fusk. Oavsett är det på tiden att åtgärder vidtas med tanke på vad de felaktiga utbetalningarna kostar samhället.
För nu går regeringen vidare med ett förslag om att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Skatteverket över vilka anställda som varit frånvarande från jobbet. Dessa uppgifter ska Försäkringskassan sedan använda vid sina kontroller.
Förslaget väntas träda i kraft i början av nästa år, men har varit efterfrågad länge. Redan 2020 ville Försäkringskassan se en lagändring på området. Sedan dess har mycket förändrats, inte minst på arbetsmarknaden. Efter pandemin fortsatte många arbetsplatser att erbjuda sina anställda möjligheten till distansarbete, rentav ett lockbete inom vissa branscher.
Att arbeta hemifrån upplevdes som ett smidigt och flexibelt sätt att kombinera arbete, fritid – och inte minst familjeliv. Men det har också skapat gråzoner. Det är till exempel rimligt att anta att fenomenet ”vobba”, att arbeta samtidigt som man är hemma med ett sjukt barn, blivit än vanligare med distansarbete.
”Det massiva bidragsfusket – som dessvärre inte enbart är begränsat till föräldrapenning och vab – visar att det har varit en naiv utgångspunkt.”
Det är långt ifrån alla yrkesgrupper som kan utföra sina arbetsuppgifter hemifrån, men för de som kan det är det utmärkt om man kan arbeta samtidigt som tar hand om sitt sjuka barn. Det betyder dock inte att man har rätt till vab-ersättning.
För att även framgent kunna erbjuda arbetstagare högre grad av flexibilitet i arbetslivet måste bidragssystemet präglas av kontroll snarare än tillit. Redan i dag sker indrivning av skattemedel till den gemensamma kassan – det vill säga den skatt som alla arbetande personer betalar in – genom kontroller. När det däremot gäller bidragssystemen har denna generösa del av välfärden utgått från tillit, det vill säga att myndigheterna får utgå från att de uppgifter som människor lämnar in är sanna och riktiga.
Det massiva bidragsfusket – som dessvärre inte enbart är begränsat till föräldrapenning och vab – visar att det har varit en naiv utgångspunkt. Att regeringen påbörjar en kursändring i det avseendet är välkommet. Bara så kan man säkerställa att skattebetalarnas pengar inte hamnar i orätta händer.
