Mathias Bred: Därför kan Trump vinna utan majoritet
Orsaken är USA:s indirekta valsystem som avgörs på delstatsnivå. Ett amerikanskt presidentval är femtioen parallella val i de femtio delstaterna plus huvudstaden Washington DC. Tillsammans röstar de fram 538 elektorer. Elektorsrösterna fördelas på delstat efter folkmängd. Kalifornien har flest med 53 elektorer, medan de minsta delstaterna, och Washington DC bara har tre röster var.
Mathias Bred
är politisk redaktör för Svenska Nyhetsbyrån.
I nästan alla delstater sker valet genom ett majoritetsval. Det vill säga den presidentkandidat som får flest röster får också alla röster. Bara två delstater, Maine och Nebraska, avger olika elektorsröster proportionellt till hur stora de olika partierna blev.
Systemet med elektorer var från början en kompromiss. När USA var ungt fanns en konflikt mellan de som ville se mer direkt demokratisk makt, och de som ville behålla delstaternas suveränitet. Man kan jämföra med konflikten mellan de som vill ha ett överstatligt EU och de som vill ha ett mellanstatligt.
Faktiskt har systemet fungerat ganska väl. Utfallet av presidentvalet brukar vara i linje med opinionsmätningarna på nationell nivå. Det vill säga samma kandidat skulle ha vunnit om det varit ett direkt val där alla röster räknades. Bara fyra gånger i historien har resultaten skiljt sig åt; år 1876, 1888, år 2000 och 2016. De två senaste gångerna var George W. Bush som tog hem segern mot Al Gore samt Donald Trumps vinst över Hillary Clinton för åtta år sedan.
”Det är i svängstaterna det amerikanska valet avgörs.”Mathias Bred
Nu är risken stor att det blir en tredje gång. Kamala Harris leder förvisso de flesta nationella opinionsmätningar med runt två procentenheter, vilket handlar om miljoner röster. Men genom att vinna i rätt delstater och få flest elektorer kan Donald Trump ändå stå som segrare. I år är svängstaterna Nevada, Arizona, Georgia, North Carolina, Minnesota, Wisconsin och Pennsylvania. Särskilt den sistnämnda med hela 19 elektorer anses viktig, och här har Trump ledningen.
I säkra delstater, sådana som redan är demokratiska som Kalifornien eller republikanska som Montana, finns ingen stor anledning att lägga ned tid och kampanjpengar. Hur dessa stater kommer rösta vet alla redan. Det är i svängstaterna det amerikanska valet avgörs och den kommande veckan kommer vi att få se hur både Republikanernas och Demokraternas kampanjapparater fokuserar på dessa.
Hur valet går vet vi förmodligen inte förrän på valnatten. Även svängstaterna har påverkats av polariseringen. I tidigare val kunde man ganska snart se vart de lutade. Till exempel när Reagan vann svängstaterna på 1980-talet, eller Bill Clinton vann dem på 1990-talet. Då förflyttade sig opinionen tidigt i valrörelsen. Idag är skyttegravarna grävda djupare och det är svårare att få till stora förflyttningar av väljare. Demokraterna är de som har störst chans att vinna marginalväljare och det är därför som tidigare presidenten Barack Obama har kastats in i slutspurten. Han anses ha större chans att vinna mittenväljare. Hur det går vet vi först efter valet.
