Annons

Kajsa Kettil: Finländarna ska basta mindre – vad gör vi svenskar för att spara el?

Valet är över. Snälla säg att de populistiska utspelen är det också.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 24 september 2022
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Finländarna uppmanas att minska på tiden de ägnar åt nationalhobbyn bastubad.
Finländarna uppmanas att minska på tiden de ägnar åt nationalhobbyn bastubad.Foto: Dan Hansson / Svd / TT

Under valrörelsens sista intensiva veckor stod löftena om kompensation som spön i backen. Alla skulle få tillbaka pengar, oavsett om de behövde det eller inte, och oavsett om de gjort allt de kunnat för att minska den konsumtion som påverkar kostnaderna.

Det tydligaste exemplet är bensin- och dieselpriserna. Det blir så tydligt och greppbart för väljarna – eller förlåt, jag menar så klart konsumenterna – när somliga partier lovar x antal kronor lägre ”vid pump”. Många väljare tycks också ha valt parti delvis utifrån löftena om sänkta drivmedelspriser.

Annons

Detsamma har gällt elpriserna. Utformningen på kompensationsförslagen har varierat, men en gemensam nämnare har varit att privatpersoner och företag ska få tillbaka mycket pengar. Visserligen har regeringen föreslagit att 200 statliga myndigheter regelbundet ska rapportera sin energiförbrukning i hopp om att den ska sänkas, men signalen till svenskarna är att vi har rätt att leva som vanligt. I andra länder förväntas medborgarna tvärtom ändra sin livsstil så mycket det går för att bidra till att hålla nere den totala elförbrukningen.

Situationen är dock komplex, och det skulle få förödande konsekvenser om företag gick i konkurs och familjer tvingades från hus och hem på grund av orimliga energipriser. Samtidigt har en aspekt saknats här: En uppmaning att alla – även privatpersoner – måste använda mindre el.

Det är visserligen en paradox, för de kommande två decennierna väntas vårt behov av elektricitet fördubblas i takt med att fossila bränslen fasas ut och alltmer drivs av just el.

Det får inte förhindra att beslutsfattarna har två, eller helst tre tankar i huvudet samtidigt; 1) långsiktigt måste mer el produceras, eftersom 2) klimatomställningen förutsätter en omfattande elektrifiering, men 3) allt går smidigare om vi sparar på kilowattimmarna. Så för att klara de kommande vintrarna och samtidigt undvika att göda Putins krigskassa måste alla göra vad de kan för att minska sin elkonsumtion.

”Det är jobbigt att ändra sina vanor. Men alternativet – skyhöga priser och planerade elavbrott – vore värre.”

Svenska politiker har uppenbarligen inte vågat leverera denna beska medicin under valrörelsen. Men det är dags nu. Inspiration kan hämtas från flera håll, bland annat i Finland där medborgarna i oktober kommer att mötas av kampanjen ”Snäppet svalare”. Det är ett samarbete mellan bland andra energimyndigheten, arbets- och näringsministeriet, statsrådets kansli, miljöministeriet och organisationer, och syftet är att uppnå en betydande energibesparing. För att detta ska bli verklighet uppmanas finländarna bland annat köra långsammare, ta kortare duschar och till och med att basta mindre. Här snackar vi uppoffringar! Några sådana förväntningar har inte svenskarna varit i närheten av att behöva leva upp till. Den kommande regeringen måste därför vara tydlig: även Sverige behöver bidra.

Motargumenten är ofta att det inte spelar någon roll hur lilla Sverige, och allra minst enskilda privatpersoner, agerar. Att det viktigaste är att globala jättar som Kina stänger sina kolkraftverk och satsar på fossilfritt.

Det vore så klart önskvärt om det skedde, men förändringar i Europa är inte värdelösa. Enligt en färsk rapport från energibranschens forskningsföretag Energiforsk skulle elpriserna i södra Sverige kunna halveras i vinter om EU lyckades med ambitionen att dra ner på elkonsumtionen med en tiondel.

Det är jobbigt att ändra sina vanor. Men alternativet – skyhöga priser och planerade elavbrott – vore värre.

Och det ska tilläggas att de här raderna skrivs av fingrar som är mer eller mindre stelfrusna så fort inomhustemperaturen understiger 22 grader, alltså i princip mellan september och maj.

Ett sätt att hålla dem varma får bli att vara i rörelse och knattra på tangenterna extra flitigt de kommande månaderna. Räkna kallt med att extrema tider kräver ovanliga lösningar.

Annons
Annons
Annons
Annons