Heta frågor i Ishavet
Det är främst Miljöpartiets Maria Wetterstrand som gjort att det hamnat där. Gång efter annan har Wetterstrand framhållit att glesbygden kommer att tacka henne den dagen som oljan sinar och pressar upp bensinpriset till ständigt högre nivåer. Därför är det klokt att redan nu via skatter och subventioner framtvinga en omställning till förnybart bränsle och miljöbilar.
Drygt 60 procent av bensinpriset är visserligen skatter och de rödgrönas höjning av bensinpriset med 49 öre litern lär endast i liten utsträckning leda till att folk låter bilen stå. Det krävs mer för att bryta bilägarnas smärtgräns.
Men visst blir det allt svårare att hitta nya oljefyndigheter i jordskorpan. Det amerikanska försvare varnar för att efterfrågan redan om fem år har sprungit om produktionen med tio miljoner fat per dag. År 2012 kan vi ha nått en punkt där produktionen av olja inte längre ökar.
Det är förståeligt att det amerikanska försvarsdepartementet gör sitt bästa för att förutspå framtidens energibehov. Det är nämligen kampen om råvarorna som kommer att forma framtidens säkerhetspolitik. Fokus riktas främst mot Kina som oblygt knyter samarbetsavtal med råvarurika afrikanska länder, inte minst för att säkra rätten till oljekällor. Frågan är vilka konflikter som följer i spåren av kapplöpningen om jordens resurser.
Statliga företag har dessutom inte bara med sig pengar och kompetens till råvaruexportörerna, utan även sin världsbild. Det har betydelse om det är en demokratisk stat som USA, det auktoritära Ryssland eller diktaturens Kina som man gör affärer med. Kalla krigets kamp om spridandet av den egna kulturen liksom synen demokrati och på mänskliga rättigheter går igen med Kina som ny aktör.
Kampen om energiresurserna berör i högsta grad Norge, men även Sverige. Under Arktis is döljer sig resurser som alla länder runt Nordkalotten gör anspråk på.
Om utvinning under Arktis is ligger några år framåt i tiden avgörs utvinningen av olja och gas utanför Lofoten här och nu. Frågan splittrar den rödgröna norska regeringen då Senterpartiet och Sosialistisk venstre är emot och Arbeiderpartiet för, men i stortinget är en majoritet för att man sätter igång med provborrningar. Starka vinstintressen ställs mot minst lika starka miljöintressen. Branden på oljeplattformen Deepwater Drilling i Mexikanska bukten ger en tydlig illustration av riskerna.
En olycka utanför Nordnorges kust skulle drabba världens största fiskbestånd och torskfisket.
Trots riskerna är det dock troligt att Norge drar nytta av sina resurser utanför Lofoten. Det är också troligt att kampen om resurserna i Barents hav medför ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Det var därför ett steg i rätt riktning att Norge och Ryssland i förra veckan avslutade en 40 år gammal gränstvist i Barents hav.
Ändå får man räkna med åtskilliga gränsöverträdelser av såväl rysk som norsk marin men även flyg inom en nära framtid. Det kan komma att hetta till i Ishavet.
Ledarredaktionen
