Mikael Hermansson: Högerextremism är inte ”ett annat perspektiv”
Högerextremismen framträder i många skepnader. Ena dagen står den där, vältalig och insmickrande i kostym, bara för att nästa tappa masken och vråla ut sitt hat; våldet och människoföraktet är dock detsamma och aldrig långt borta.
Den här veckan har högerextremismen bland annat varit synlig som ekofascism – en idétradition som hämtar sin inspiration från Nazityskland. Två män dömdes för att ha bränt ner en minkfarm 2019, en gärning som nog oftare brukar kunna kopplas till djurrättsaktivister med andra ideologiska motiv. Men spåren leder snarare till en form av samhällskritik och naturromantik som är besläktad med rasbiologin.
”Alldeles uppenbart har de senaste årens normalisering av allt från främlingsfientlighet till invandringsmotstånd inneburit att fler radikaliserats.”
För somliga är det säkert frestande, men försök inte att kleta ner de många klimatrörelser som idag driver på omställningen med ekofascismen. Högerextrema ”miljövänner” hör hemma i en anti-intellektuell tradition som inte litar på vetenskapen och som inte minst avvisar globala avtal för att möta klimathotet. Sådana betraktas snarare som konspirationer och infogas i samma verklighetsuppfattning där antisemitismen ser judiska konspirationer bakom allt från universitetsutbildning till bankväsendet.
Även Dagens Nyheter uppmärksammade i torsdagstidningen hotet från en allt aggressivare högerextremism. I reportaget intervjuades bland andra Säpo-chefen Klas Friberg, som visserligen inte var direkt orolig för att exempelvis de upplopp som utspelades i Washington skulle upprepas i Sverige, men väl fruktade för vad högerextremistiska grupper eller enskilda individer kunde ta sig till.
Friberg lyfte i detta sammanhang fram den då 21-årige Anton Lundin Petterssons högerextrema knivattack på en skola i Trollhättan i vilken tre personer mördades. Och Fribergs oro visade sig vara berättigad.
Under torsdagsförmiddagen attackerade en maskerad 25-årig man elever på en skola i Varberg, utrustad med kniv, yxa och brandbomber. Mannen, som var känd av polisen, greps senare under dagen. Enligt tidningen Expo hade 25-åringen timmar innan han tog sig in på skolan delat klipp om just den högerextrema skolattacken i Trollhättan. Han hade tidigare delat yotubeklipp från bland andra nazistiska Nordiska motståndsrörelsen och partiet Alternativ för Sverige.
Alldeles uppenbart har de senaste årens normalisering av allt från främlingsfientlighet till invandringsmotstånd inneburit att fler radikaliserats. Det kan i flera enskilda fall handla om psykiska problem eller sociala utmaningar som får individer att gå från ord till handling. Men det finns samtidigt en grogrund för extrema åsikter och handlingar som inte kan frikopplas från att städade varianter med rötterna i samma människoföraktande flora av idéer nu åtnjuter tillträde till samhällsdebatten i egenskap av att representera ”andra perspektiv”.
BT:s chefredaktör Stefan Eklund tog upp ett sådant exempel på ledarsidan i söndags. Hade det inte varit för Anna Hedenmos skickliga sätt att föra samtalet med Sverigedemokraternas ”chefsideolog” Mattias Karlsson, hade det kunnat bli just en sådan övning i relativisering.
Men nu blev det inte så:
”För att vara ledande policymakare i ett stort riksdagsparti framstod han som märkligt grund, ja, närmast enkelspårig (”jo, alla som flyr till Sverige är potentiella våldtäktsmän”), i sina resonemang om rasism och invandring”, skrev Eklund.
Högerextremismen är inte ”ett annat perspektiv”. Inte heller går det att göra skillnad mellan dess idéer och handlingar. Samhället måste försvara sig mot båda.
