Sjukskrivning på drift

De senaste nyheterna om hur de svenska socialförsäkringssystemen används har gett en bild som ger mer än ett skäl till att ifrågasätta att allt står rätt till.

I förra veckan berättade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering att var fjärde person ljugit för arbetsförmedlingen om att de sökt anvisade jobb de inte sökt. Nu är det Centrum för klinisk forskning i Dalarna som gjort en undersökning som visar att åtta av tio personer som vill bli sjukskrivna får ett sjukintyg av läkaren. Detta trots att läkaren inte anser att det behövs och ibland till och med tror att det är skadligt för patienten.

Ett sjukintyg är i sig ingen garanti för att få ersättning från försäkringskassan (vilket många felaktigt tror). Men i de flesta fall får den som läkaren sjukskriver sjukpenning eller sjuklön.

Det är lätt att klanka på de enskilda läkarna som i mötet med patienten inte vågar ta strid för sin uppfattning. Läkare är, efter ambassadör, det mest statusfyllda av yrken när allmänheten ombeds rangordna. Utbildningen är lång och krävande. Ändå skriver läkaren i 83 procent av de undersökta fallen ett sjukintyg när patienten vill, trots att det enligt den egna uppfattningen är fel eller skadligt.

Lars Englund, som gjort undersökningen, tror att det handlar om att läkarna inte vill ta konflikten med patienterna. Det är i så fall ett underbetyg åt denna välutbildade kår. Samtidigt går det inte att komma ifrån att läkarna verkar i en verklighet där själva ordet ”sjukskriva” flutit allt längre ifrån både läkare och sjukdom.

Tidigare undersökningar (bland annat Temo 2002) visar att många tycker att man har rätt att sjukskriva sig trots att man inte är för sjuk för att arbeta. Det kan handla om att det är stressigt på jobbet eller att man behöver ta hand om någon i familjen.

Den inställningen var särskilt spridd bland yngre grupper och bland dem som inte trivdes på sitt jobb. Med den inställningen är inte läkaren någon som ska konsulteras för bedömning av sjukdom, utan någon som ska verkställa en begäran om paus från jobbet.

När debatten om sjukskrivningar var som hetast för ett par år sedan beskrev Anna Hedborg hur vi höjt kraven för hur bra vi ville må för att jobba. Det finns ett sunt drag i det, i så motto att det kan bli en drivkraft för att förändra sin situation.

Men sjukskrivningssystemet är fel plats för att hantera dessa krav. Det får inte bli ett system som ska bekosta en allmän olustkänsla inför jobbet. Liksom a-kassan inte kan användas för att betala ut ersättning till personer som inte söker de jobb arbetsförmedlingen anvisar.

Det dröjde inte länge innan det kom ifrågasättanden av resultaten från IFAU:s undersökning och Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Och visst det finns alltid skäl att vara försiktig i tolkningen av enskilda undersökningar.

Men dessa undersökningar visar åtminstone att det finns en hel del att göra innan arbetslinjen åter fått genomslag även i de stora socialförsäkringssystemen.

Ledarredaktionen