Annons

Anela Murguz: Stor risk att samhället delas av olika verklighetsbilder

När vi konsumerar nyheter på olika sätt kommer vi också att uppfatta verkligheten därefter.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 15 oktober 2023
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
De flesta unga tar del av nyheter genom sociala medier. En problematisk utveckling, anser ledarsidans Anela Murguz.
De flesta unga tar del av nyheter genom sociala medier. En problematisk utveckling, anser ledarsidans Anela Murguz.Foto: Jessica Gow/TT

En ny undersökning från Internetstiftelsen visar att så gott som alla svenskar – 94 procent – tar del av samhällsnyheter. Det är till och med så att källkritiken blivit viktigare för gemene man sedan Rysslands invasion av Ukraina. Men skillnaderna i hur man tar del av nyheter är stor mellan de som är födda på 1900-talet och 2000-talet. Något som bäddar för stora splittringar i samhället framöver.

Personer födda på 1900-talet vänder sig till de traditionella kanalerna – alltså tv, radio och tidning (om än i digital form) – för att ta del av nyheter. För personer som är födda efter millennieskiftet är det främst diverse sociala plattformar som gäller. Hälften av kvinnorna födda på 2000-talet använder exempelvis appen Tiktok som nyhetskälla.

Annons

Det ställer inte bara krav på etablerade mediers närvaro på sociala plattformar som Tiktok, Instagram och Facebook. Faktum är att det inte är tillräckligt då nämnda undersökning visar att många tar del av samhällsnyheter, men att de allra flesta gör det direkt i flödet. Alltså att få klickar sig vidare till nyhetssajterna.

”Man kan – och bör – ha olika uppfattningar om de samhällsproblem som finns och hur de ska hanteras. Det är det som utmärker en demokrati från en diktatur.”

Det utmanar den gemensamma grund som samhället står på. För det är genom den klassiska nyhetsförmedlingen som vi skapar oss en gemensam uppfattning om hur samhället vi lever i ser ut.

Det handlar inte om att tycka lika. Man kan – och bör – ha olika uppfattningar om de samhällsproblem som finns och hur de ska hanteras. Det är det som utmärker en demokrati från en diktatur. Men det förutsätter en gemensam bild av verkligheten, inte att var och en bär på en egen version av ”sanningen”. Därtill finns en välkänd problematik med sociala medier där overifierad, missvisande och ibland även direkt felaktig information sprids snabbt.

I det avseendet har traditionella medier spelat, och spelar än i dag ska sägas, en viktig roll. Men hur gör vi när allt fler människor tar del av nyheter på olika håll? När till och med preferenserna för olika sociala plattformar skiljer sig åt från generation till generation? Internetstiftelsens undersökning visar till exempel att äldre föredrar Facebook, de allra yngsta Tiktok. Och däremellan finns de som föredrar Instagram och Twitter.

I dessa parallella världar kommer det så småningom också att skapas lika parallella uppfattningar om verkligheten. En sådan utveckling skadar dessvärre demokratin mer än det gynnar.

Annons
Annons
Annons
Annons