Annons

Tystnadskulturen i Göteborg är en sak för Borås

I Göteborg har det konstaterats att det finns flera tystnadskulturer i kommunala verksamheter. Ett bra första steg är att utreda om något liknande förekommer i Borås.
Ledare • Publicerad 24 augusti 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Göteborg har på senare tid skakats av en rad skjutningar i gängmiljö, däribland polismordet i Biskopsgården i somras. Nu framkommer även att det finns flera tystnadskulturer i stadsförvaltningen som gynnar de kriminella.
Göteborg har på senare tid skakats av en rad skjutningar i gängmiljö, däribland polismordet i Biskopsgården i somras. Nu framkommer även att det finns flera tystnadskulturer i stadsförvaltningen som gynnar de kriminella.Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Ibland kan det vara mer subtila hot, ibland kan det vara så allvarligt att anställda tillfälligt fått bo på annan ort. Hoten kommer från personer i kriminella eller extremistiska miljöer, och riktas mot kommunanställda i Göteborg. Något som har bidragit till inte bara en – utan flera – tystnadskulturer, vilket i förlängningen påverkar kommunanställdas beslut.

Det ena handlar om kriminella individers påtryckningar. Bland annat förekommer det att kommunanställda drar sig för att polisanmäla en händelse som de antingen själva bevittnat eller drabbats av. Det innebär att de kriminella nätverken kan flytta fram sina positioner ytterligare.

Annons

Detta skiljer man från den organisatoriska tystnadskulturen som handlar om att medarbetare inte upplever att de kan vädra kritik mot den egna organisationen utan att det på något sätt ska missgynna en. Något som i sin tur bottnar i att chefer och arbetsgivare inte vill ta del av information som man anser ”svärtar” ner det egna arbetet, men kan också handla om att man inte vill att de egna tillkortakommandena avslöjas.

”Det förutsätter dock en offentlig sektor som står emot kriminellas påtryckningar och försök till påverkan, och som erbjuder sina anställda som jobbar i dessa miljöer stöd och skydd.”
Anela Murguz

Alldeles oavsett har tystnadskulturerna negativa konsekvenser för den kommunala verksamheten. Anna Ekström, författare till den uppmärksammade rapporten ”Finns det en tystnadskultur i Göteborg stad?” beskriver det på följande sätt: ”Situationen i Göteborg stad är sådan att anställda blir verktyg, ofrivilligt eller frivilligt, för kriminella strukturer på grund av sin tystnad”.

Det är olyckligt med tanke på att en bred samverkan mellan polis, socialtjänst, skola och andra relevanta myndigheter inte sällan lyfts fram som en nyckelfaktor i arbetet mot organiserad brottslighet och extremism. Det förutsätter dock en verksamhet som står emot kriminellas påtryckningar och försök till påverkan, och som erbjuder sina anställda som jobbar i dessa miljöer stöd och skydd.

Borås sitter i en liknande sits som Göteborg med särskilt utsatta områden där den organiserade brottsligheten har en negativ påverkan på lokalsamhället. Moderaterna och Kristdemokraterna i Borås har med anledning av rapporten föreslagit att även Borås stad utreds externt. Det är ett välkommet förslag, inte minst med tanke på att fackliga företrädare tidigare vittnat om en tystnadskultur bland sina offentliganställda medlemmar.

Att S i stället vill se omedelbara åtgärder tyder förstås på att de tar det på allvar. Men hur omfattande tystnadskulturen är i Borås stad, och huruvida det även förekommer påtryckningar från kriminella element, kan vi inte veta utan att saken utreds. Att sätta in rätt åtgärder kan därför bli svårt.

Anela MurguzSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons