– Nej, jag svarar inte på några frågor. Skriv vad ni vill. Jag kommer att komma med min version, men inte till BT utan i mina stämningsansökningar mot er och alla som smutskastar mig.

Det är en lika självsäker som stridslysten Amir Badeie som BT till slut finner, snickrande på det nybyggda huset på en idyllisk liten ö i Bohusläns skärgård. Sedan fem av hans företag, med bas i Rydal utanför Kinna, försattes i konkurs i slutet av juni i år har konkursförvaltare, aktieägare, personal och hyresvärdar försökt få tag på honom, i hopp om att få både pengar och svar på sina många frågor.

Men liksom BT har de fått vänta förgäves.

– Det är inte så konstigt. Jag jobbar, förklarar Amir Badeie när BT till slut hittar honom.

Här, på den högt belägna skärgårdstomten med havsutsikt som Amir Badeie köpte privat för närmare fem miljoner kronor i oktober 2022, har en trävilla med två våningar och 200 kvadratmeter boyta vuxit fram det senaste året. På byggentreprenörens sociala medier har man via filmklipp kunnat följa hur alltifrån stora fönsterpartier till personbilssläp har levererats med helikopter till bygget på den bilfria ön.

Det påkostade projektet har förvånat inte minst aktieägare i Amir Badeies 20-tal olika företag, då intäkterna har varit begränsade. Inget av bolagen har sålt någon vara eller tjänst för en enda krona de senaste åren, såvitt BT har kunnat finna i bolagens årsredovisningar. Privat deklarerade Amir Badeie dock för en inkomst på drygt en halv miljon kronor 2022, men de sju åren dessförinnan var hans inkomst blygsamma 145 400 kronor – sammanlagt.

Däremot har det satts in mångmiljonbelopp på Amir Badeies företagskonton de senaste tre åren, i form av aktieköp. Högt uppsatta personer inom Borås bankvärld, advokater och deras anhöriga, en välkänd idrottsprofil och en innovationsrådgivare från högskolan är bara några av alla investerare som har satsat stora summor i Amir Badeies olika bolag och projekt.

Nu verkar dock investerarnas förtroende för entreprenörens kompetens ha tagit slut. Samtliga investerare som BT talat med anser idag att Amir Badeies många verksamheter i själva verket är uppblåsta luftslott och hans påstådda uppfinningar rena falsarier. Därför har flera av finansiärerna nu också inlett juridiska processer om alltifrån bedrägerier till ekobrott.

Men – historien börjar redan för tio år sedan med ett veganskt café i centrala Borås.

Våren 2013 öppnar en ny restaurang på Österlånggatan 61 i centrala Borås, i den lokal där Café Piano tidigare huserat. Den gröna namnskylten antyder att här är en verksamhet som ligger helt rätt i tiden – Raw food café.

Det växande intresset för vegetarisk mat har vid den här tiden utvecklats så till den grad att det nu är ”raw food” som är det nya svarta i hälso-, kost- och restaurangbranschen.

Begreppet raw food står för att maten under sin tillagning inte får vara processad eller ha varit upphettad över 42 grader Celsius, för att undvika att vitaminer, mineraler och enzymer i råvarorna förstörs. I praktiken innebär kraven att raw food ofta är synonymt med vegansk kost, åtminstone på restauranger, då relativt få kunder är bekväma med råa mjölkprodukter och ägg och rått kött.

Därför blev de första kunderna hos Raw food café i Borås ganska förvånade när de möttes av en meny som utöver sallader och baguetter innefattade så klassiska rätter som köttbullar, klyftpotatis och brunsås – inköpt i nedfryst form från samma grossister som alla andra snabbmatsrestauranger handlar av.

– Amir verkade inte ha någon koll på vad raw food innebar då, men han hade väl snappat upp att begreppet låg i tiden och att det var något man antagligen kunde tjäna pengar på. Men det blev väldigt pinsamt för oss andra att försöka förklara för kunderna som såklart ställde en massa frågor, säger en av de personer som arbetade i restaurangen under den första tiden.

Restaurangägaren, Amir Badeie, hade en bakgrund som anställd kock på en restaurang på Landvetter flygplats, utöver att under en tid ha jobbat som krogvakt och drivit en mindre taxifirma. 2005 började han plugga kemiteknik på Högskolan i Borås och tog en kandidatexamen 4,5 år senare. Efter ett par kortare ströjobb, där han enligt åtminstone en av arbetsplatserna inte fick sin provanställning förlängd på grund av samarbetsproblem, fortsatte han studierna med sikte på en masterexamen inom energi- och materialåtervinning.

Det var under den här perioden som Amir Badeie drog igång Raw food café, tillsammans med sin dåvarande sambo.

Menyn utvecklades efter hand och lunchgästerna fick allt fler veganska alternativ att välja bland i buffén. Till sin hjälp hade restaurangägarna i regel gott om gratis arbetskraft, framför allt till serveringen, via Arbetsförmedlingen.

– Köket var förbjuden mark så jag fick aldrig se hur mat och bakverk tillreddes. Amir sa att recepten var affärshemligheter så han kom alltid ut i restaurangen med färdiga brickor med upplagd mat. Han sa att personalen, som i de flesta fallen var utländsk arbetskraft som betalades av Arbetsförmedlingen, var för dumma för att anförtros annat än att riva morötter, säger en person som arbetade på Raw food café en period under de första åren.

Det fanns dock några anställda som anförtroddes tillträde till köket, och för BT kan de idag bekräfta de rykten som då och då kunde höras på stan: det som serverades på Raw food café stämde inte alltid överens med det som stod på menyn.

– Vi sålde väldigt populära bakverk som Amir påstod att vi bakade själva, men det gjorde vi ju inte, vi köpte dem frysta av en grossist. Jag tyckte att det kändes väldigt konstigt att stå och ljuga för kunderna, men Amir sa till oss att göra det, säger en annan person som arbetade på Raw food café.

Kunderna blev hur som helst allt fler. Inte minst offentliganställd personal från till exempel kommunhuset, högskolan, polisen, Skatteverket, Migrationsverket och Borås Energi och miljö, som alla åtnjöt rabatt på priset.

Även efter restaurangens stängning på kvällarna strömmade folk till Raw food café, när verksamheten kompletterades med entrébelagda föreläsningar av Amir Badeie om raw food, kost och hälsa. Efter hand utvecklades konceptet och Badeie började även ge råd till kunder och åhörare för att komma till rätta med framför allt deras mag- och tarmproblem. Det dröjde inte länge förrän Amir Badeie tog det hela ett steg längre och vid dessa tillfällen iklädde sig en läkarrock som hade en iögonfallande skylt fäst på bröstet: LÄKARE.

– Amir hade en regelrätt mottagning i ett rum innanför restaurangen som folk kom till, där han tog blodprov på dem och där de lämnade urin- och avföringsprov. Sedan tog det ett par dagar innan Amir meddelade att analysen var färdig och då ordinerade han oftast en massa kosttillskott som vi sålde i restaurangen, säger en person som var anställd på Raw food café och själv gick i tron att Amir Badeie var utbildad läkare – för det sa han ju.

Uppgifterna bekräftas i vittnesmål som finns i ett domstolsprotokoll som kom från hovrätten så sent som i juli i år. Där fastställs att Amir Badeie personligen är skyldig att betala tillbaka 150 000 kronor, plus minst lika mycket i ränta och rättegångskostnader, till en kvinna i 40-årsåldern. Pengarna, som hon enligt rätten har blivit lurad på av Amir Badeie i en bedräglig aktieaffär, har hon dock ännu inte fått tillbaka.

Bakgrunden till historien var att kvinnan själv hade sökt upp Amir Badeie på Raw food café våren 2019, just för att få läkarkonsultation rörande dotterns hälsa. Kontakten slutade med att kvinnan blev anställd på restaurangen och inte bara det – hon erbjöds snart ett 25-procentigt delägarskap för 500 000 kronor.

Kvinnan nappade på erbjudandet och gjorde en första insättning på 150 000 kronor – huvudägaren var ju trots allt läkare och bedrev uppenbarligen en välbesökt mottagning i restaurangens lokaler. Men framför allt – Amir Badeie påstod att han hade ett lukrativt affärsavtal med Högskolan i Borås som skulle garantera Raw food café stora intäkter framöver.

För att övertyga kvinnan tog Badeie under kvällstid med henne till ett av högskolans mest hemlighetsfulla laboratorier, där forskare i två decennier arbetat med att omvandla svampodlingar till proteinrik föda som alternativ till kött och fisk.

Hit hade kvinnan såklart inte behörighet – men det hade Amir Badeie. 2018 antogs han som så kallad industridoktorand vid högskolan, för att som näringsidkare inom restaurangbranschen oavlönat delta i det delvis EU-finansierade forskningsprojektet Waste2taste. Institutionen för resursåtervinning hade bland annat som mål att med hjälp av svampbiomassa återvinna matsvinn till ny, fräsch mat.

Även om Amir Badeie sällan var på plats i labbet när de andra forskarna var där presenterade han snabbt förbluffande resultat – till exempel påstod han för blivande investerare att han med hjälp av en speciell näringslösning lyckats fördubbla hastigheten på svamparnas tillväxt. Som den kock han var omsatte Badeie också snabbt de påstådda forskningsresultaten till rikliga menyer som allmänheten och media bjöds in till högskolan för att avsmaka.

”Rullade biffar, majonnäs och till efterrätt en chokladkaka. Maten som ligger serverad i stora matkantiner ser ut som vilken lunchmeny som helst. Det som är nytt är själva basingrediensen – svampbiomassa, som odlats fram med hjälp av matavfall” stod det att läsa i BT dagen efter en välbesökt seminariedag på högskolan i november 2019. ”Överraskande gott” var det samlade omdömet bland besökarna, enligt BT:s reporter på plats.

Ett drygt halvår senare besökte BT återigen Amir Badeie och hans huvudhandledare, professor Mohammad Taherzadeh, på högskolan. Nu hade forskningen hunnit ännu längre och Badeie berättade om produkter som förväntades revolutionera matindustrin, tack vare en svamp som skulle bli världens klimatsmartaste proteinkälla. Redan samma höst, 2020, var tanken att produkten skulle släppas i Borås och sedan skulle världen erövras.

”Det har gått väldigt snabbt, och vi har en bit kvar innan produkterna kan börja massproduceras. Men vi tror att det kan bli en världshit”, sa professor Mohammad Taherzadeh till BT:s reporter.

Det varken han, BT:s reporter eller någon annan av besökarna på högskolan då visste, var att maten som Amir Badeie serverade och påstod var gjord av svamp från högskolans labb, i själva verket var något helt annat.

– På Raw food café fick vi leveranser från grossister två, tre gånger i veckan, men när det var dags för ett seminarium på högskolan och Amir skulle visa upp maträtter från sin forskning kom det annorlunda grejer, som växtbaserade kött- och baconbitar. Jag var den som tog hand om leveranserna så jag tänkte ”vad ska vi med detta till, det är ju inget vi serverar i restaurangen?” Men sedan fick jag leverera det till högskolan och då serverade Amir det för besökarna där, säger en person som då arbetade på Raw food café.

Under tiden som Amir imponerade på omgivningen med sina revolutionerande kunskaper, låg professor Mohammad Taherzadehs son, Esmaeil Taherzadeh, i startgroparna för att starta ett nytt företag. Tillsammans med en rad andra experter i svampbranschen registrerade han firman Svampsson AB, som en avknoppning för att kommersialisera den forskning som tidigare gjorts på högskolan.

– Innan vi hann starta blev vi kontaktade av Amir Badeie som absolut ville vara med i företaget. Han var beredd att gå in som delägare och både satsa kapital och bidra med patent som han påstod sig ha, bland annat på hur man får svamp att smaka och ha konsistens som kycklingkött. Dessutom tyckte han att vi kunde ha nytta av att han inte bara var utbildad läkare, utan även fotograf och IT-expert, minns Esmaeil Taherzadeh.

När företaget väl startades i oktober 2020 hade Amir Badeie visserligen inte bidragit med något kapital, men fanns med som registrerad styrelseledamot.

– Men vi hade länge ställt som krav att han måste verkligen visa sina patent, och när han trots många påstötningar inte gjorde det började vi kolla upp honom närmare. Det visade sig att han varken hade några patent eller var utbildad läkare, och efter bara ett par veckor kom våra experter och sa att han helt uppenbarligen inte kunde någonting om svampodling heller, säger Esmaeil Taherzadeh, som sparkade ut Amir Badeie ur företaget redan efter en månad.

Samtidigt vände lyckan för Badeie även på högskolan. Kollegorna, och inte minst professorn Mohammad Taherzadeh, hade nu tröttnat på att aldrig få svar på sina många frågor om hur Amir Badeies alla påstått svampbaserade maträtter egentligen kommit till.

– I början litade jag på honom men sa också att om vi ska gå vidare måste du visa grunderna och metodiken för det du säger att du gjort. Det brukar andra forskare kunna göra på en dag, men här gick det över ett halvår och det var den ena undanflykten efter den andra om varför han inte kunde visa mig just nu. Grejer funkade inte, han behövde beställa material…, säger Mohammad Taherzadeh.

Professorn bad till slut Amir Badeie att åtminstone skriva ner hur han gjort när han förvandlat skolans svampodlingar till färdiga maträtter.

– Till slut kom han med en lapp med tre, fyra rader text – det var allt. Jag såg direkt att det var kopierat från nätet. Om han hade kunnat något om ämnet över huvud taget kunde han åtminstone googlat någon av alla vetenskapliga artiklar från hela världen som redan finns, men han kunde inte ens ta det till den nivån, säger Mohammad Taherzadeh.

Samtidigt blev labbchefen på högskolan kontaktad av en av Amir Badeies anställda på Raw food café.

Det var en ung man i 20-årsåldern som, precis som sin kvinnliga kollega, nyss insett att han blivit lurad när han trott sig ha köpt aktier i restaurangen. I det här fallet betalades 525 000 sparade och lånade kronor för 49 procents ägande. Affären fördelades på tio inbetalningar till tio olika konton, men några aktier fick aldrig den unge medarbetaren. Han fick nöja sig med två utbetalda månadslöner för nio månaders arbete med dagliga tio- till tolvtimmarspass, utan raster.

– När jag till slut insett att allting var en bluff kontaktade jag så många jag kunde för att varna dem för Amir Badeie. Han hade flera gånger tagit med mig och åtminstone två andra personer till svamplabbet på högskolan. Jag antar att det var för att vi skulle få förtroende för honom och investera. Till mig sa han att han både var läkare, disputerad och anställd på högskolan, men när jag insett att han inte var något av det, och att han absolut inte fick ta med obehöriga in i labbet, kontaktade jag högskolan och berättade vad som hade hänt, säger den idag 25-årige mannen.

Den 3 november 2020 skrev labbchefen ett mejl till Amir Badeie.

”Det har kommit till min kännedom att du på Facebook anger att du är doktor vid Högskolan i Borås. Eftersom informationen är falsk måste detta omedelbart ändras till doktorand”, skriver han i mejlet.

Amir Badeie svarar 17 minuter senare, tackar för informationen och förklarar att han själv dessvärre inte använder Facebook utan det är en kollega som sköter hans profilsida, men att det hela nu är fixat.

Tre dagar senare återkommer labbchefen via mejl, i ett nytt ärende och med avsevärt skarpare ton.

”Jag har fått information om att du utan tillstånd har tagit in personer på labb som har hjälpt dig med ditt labbarbete. De förseelserna från din sida betraktar vi som mycket allvarliga vilket innebär att din personalaccess till labb och övriga utrymmen är indragen”, skriver labbchefen och tillägger att även Amir Badeies it-konto och mejl på högskolan är spärrat.

”Vi återkommer med mer information”, avslutar labbchefen sitt mejl – men någon mer information mellan högskolan och Amir Badeie blir det aldrig.

Doktoranden Badeie hör aldrig mer av sig utan står efter två års inskrivning på institutionen kvar på tio instuderade poäng, varav fem är tillgodoräknade från en tidigare utbildning.

Trots att det krävs 240 poäng och i regel minst fyra års studier för att disputera och kunna kalla sig PhD eller doktor, har Amir Badeie på sin profilsida på det professionella nätverket Linkedin, fram tills för bara någon vecka sedan, presenterat sig själv som ”Doctor of Philosophy – PhD, Resource Recovery”.

Med den påhittade titeln i bagaget, och en egen version om att han självmant lämnat högskolan för att professorn försökte stjäla hans revolutionerande uppfinningar inom svampodling, drog Amir Badeie vidare – och kunde de kommande åren se miljonerna trilla in på kontot från välvilliga investerare.

Professor Mohammad Taherzadeh, som själv har forskat om svampar i både Sverige och internationellt i snart 25 år, förundras över det faktum att ingen av de som investerat miljoner i Amir Badeies påstådda uppfinningar har kontaktat Högskolan i Borås för en enkel bakgrundskoll.

– Jag har aldrig träffat någon liknande person i hela mitt yrkesliv. Problemet är väl att han är så trevlig, så folk tror på honom, men det hade räckt att ringa två, tre samtal hit, så hade vi berättat att han gjorde ingenting när han var här och han vet inte hur man gör mat av den här svampen. Köper man ett hus så gör man ju en besiktning och kollar om det säljaren påstår stämmer. Eller?

Missa inte del två i BT:s granskning, om hur Amir Badeies företagsimperium växer och hur välrenommerade Sjuhäradsprofiler satsar miljoner på hans påstådda uppfinningar – alltifrån unika svamp- och fiskodlingar till att få grödor att växa i öknen och lungor att växa i flaskor.