Priser och pristagare

Fysikpriset

Fysikpriset tilldelades i år japanerna Isamu Akasaki och Hiroshi Amano samt amerikanen Shuji Nakamura. De fick priset för "för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor".

En lysdiod, LED, består av ett antal skikt av halvledarmaterial. I lysdioden omvandlas elektricitet direkt till ljuspartiklar, fotoner, vilket ger en vinst i effektivitet jämfört med andra ljuskällor där det mesta av elströmmen går åt till värme, och bara en liten del omvandlas till ljus. I en glödlampa används elströmmen till att hetta upp en metalltråd och få den att glöda.

De nya LED-lamporna kräver alltså mindre energi för att ge ifrån sig ljus än de gamla ljuskällorna.

Ekonomipriset

Ekonomipriset – som egentligen heter Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – tilldelades fransmannen Jean Tirole "för hans analys av marknadsmakt och reglering".

Tiroles forskning handlar om när ett fåtal företag får dominerande ställning på en marknad och hur regleringarna ska se ut. Tiroles principer har använts i många branscher, från banker till telekommunikation.

Medicinpriset

Priset i fysiologi eller medicin går till John O'Keefe, både brittisk och amerikansk medborgare, och norska paret May-Britt och Edvard Moser "för deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan".

Redan 1971 upptäckte O'Keefe den första komponenten av hjärnans positioneringssystem, som gör det möjligt för människor och andra däggdjur att förstå var vi befinner oss. O'Keefe kunde visa att när en råtta befann sig på en viss plats aktiverades alltid vissa nervceller i den del av hjärnan som kallas hippocampus. Hans slutsats var att dessa "platsceller" bildar en slags karta av rummet.

Mer än 30 år senare, 2005, upptäckte paret Moser en annan typ av nervceller, som de kallar "rutnätsceller", som skapar en sorts koordinatsystem för att bestämma positioner i rummet.

Kemipriset

Kemipriset tilldelades i år amerikanen Eric Betzig, tysken Stefan W Hell och amerikanen William E Moerner för "utveckling av superupplöst fluorescensmiskroskopi".

Priset går till en ny typ av mikroskop som gör att man kan få bilder av hur enskilda proteiner rör sig inne i en cell och hur de är organiserade.

Tekniken går, i korthet, ut på att man först märker in ett preparat med mycket små självlysande, fluorescerande molekyler och sedan bestrålar det med två olika sorters lasrar. Den ena lasern får dessa molekyler att lysa, medan den andra "släcker ner" all fluorescens utom den i en nanometerstor volym.

Litteraturpriset

Litteraturpriset gick i år till Patrick Modiano "för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld".

Modiano är fransman, född 1945, och debuterade redan 1968 med den uppmärksammade romanen La place de l'étoile (Place de l'Étoile, 1970). Han är utgiven på Elisabeth Grates förlag i Sverige.

Fredspriset 2014

Fredspriset i år tilldelades indiern Kailash Satyarthi och pakistaniern Malala Yousafzai "för deras kamp mot förtryck av barn och ungdomar och för alla barns rätt till utbildning".

Malala Yousafzai blev känd när hon för BBC:s räkning under pseudonym bloggade om talibanstyret i sin hemstad Mingora. Hennes kamp för rätt till utbildning belyste situationen för tiotusentals flickor som nekades skolgång av militanta islamister.

Kailash Satyarthi har varit aktiv i kampen mot barnarbete i landet sedan 1990-talet och driver bland annat organisationen Bachpan Bachao Andolan som jobbar med att befria barn från slavliknande förhållanden.Källa: Nobelstiftelsen.