Guld och silver från förr
Vinkanna, skål, pokal och dryckeskärl!
Det sista är ett vildsvin. Hon står på två ben (precis som alla mänskliga svin) och förmodligen kan man skruva av huvudet och fylla kroppen med vätska, det ser så ut. Grisen är i drivet, ciselerat silver i likhet med de flesta föremålen – även om åtskilliga också har förgyllts.
Numera stirrar vi på mjölkpaket men förr lät välbeställt folk blickarna vandra över kärl och fat. Där fanns hela scenerier, pastorala landskap, bulliga barn, blommor, frukter, fantasifigurer, ofta hämtade från antikens myter.
Jacob Millers berömda skulptur Diana på hjorten är utställningen mest spektakulära verk. Gudinnan sitter på djurets rygg och konstverket kunde flytta sig med hjälp av en fjäder. Den som satt där pjäsen stannade skulle också plocka isär den och tömma djurkroppen.
Vi går från monter till monter. Salen är dramatiskt ljussatt; man rör sig i halvmörker och små käglor träffar de olika dyrgriparna som glittrar. Grant.
Utställningen ska föra tanken till de ”skattkammare” som rika samlare skapade förr. Sådana kammare var föregångare till våra museer.
Donationen visas kronologiskt, från medeltid till 1800-tal. Vi beundrar länge ett underbart relikskrin från Limoge med ljusblå emalj och en radda stiliserade änglar (cirka 1200). Äldst är ett par örhängen i drivet guld från 200-talet.
Dan Sjögren