”Är lite rädd för en boll i huvudet – för snart kanske det är den sista”

Solen lyser lätt över Björkängsvallen när Linnéa Prambrant tar plats på en träbänk. I ett växlande vårväder berättar hon om varför hon börjat i den rödvita kvartersklubben.

– Jag har pratat med Kjell-Åke Pettersson (lagledare) i många år och fått ett väldigt bra intryck av Bergdalen. Jag tycker om hur Linnéa Liljegärd (tränare) vill spela en offensiv fotboll. Och det finns en tydlig målbild att vilja vinna serien. Det vill jag vara en del av.

Prambrant började spela fotboll som nioåring i Skepplanda BTK och fortsatte senare i Göteborgs DFF där det blev fyra säsonger, innan hon skrev kontrakt med Lidköpings FK i elitettan och gjorde två år där (32 matcher).

– Det var jättekul och lärorikt. Mycket högre krav och tempo.

Men efter ett turbulent 2020 valde Prambrant att lämna. Hon tränade med ett par klubbar i division ett, men lockades mest av Bergdalen och tackade i januari ja till en plats.

– Det känns som helt rätt val. Jag är väldigt nöjd.

Sedan första mars bor hon i en lägenhet i Borås, med kort gångavstånd till klubbanläggningen. Utanför fotbollen studerar hon idrottsvetenskap på distans.

– Det var mest något jag hoppade på för att ha något att göra. Jag har fått en del hjärnskakningar. Jag blev sjukskriven ett år från mitt jobb och testade sen att arbeta 25 procent, men det gick inte.

Hur många hjärnskakningar rör det sig om?

– Sju. De är utspridda från 2013. År 2018 fick jag tre stycken ganska tätt inpå varandra. Två var på sommaren och en i november. De fick inte riktigt läka emellan och det är väl de tre som gör att jag är hjärntrött. De har påverkat mig otroligt mycket. Jag är väldigt trött hela tiden.

Vintern 2019 gjorde Prambrant en utredning på Högsbo sjukhus i Frölunda. Där kom man fram till att hon lider av hjärntrötthet och måste anpassa sin vardag för att kunna spela fotboll. Hon ska helst inte nicka.

– Om jag gör det så är det lättare att få en hjärnskakning till. Man är lite rädd för att få en boll i huvudet. För att snart kanske det är den sista.

Är du rädd för att det ska stoppa dig från att fortsätta spela?

– Ja, gud ja. Samtidigt… man kan lika gärna ramla på gatan och slå huvudet i en sten. Fotbollen betyder ändå så mycket att det är värt att chansa.

Lagkamraterna är väl införstådda i att hon i största möjliga mån inte ska nicka.

– Det har de respekt för och det känns jätteskönt. Men är det en öppen målchans eller att jag ska försvara mitt eget mål på matcher, då kommer jag inte ducka, säger Prambrant som under matcher spelar med ett skydd för huvudet, i form av ett pannband.

Hur påverkas du mer på plan?

– Psykiskt blir jag tröttare. Hastiga ljud, som när domaren blåser i pipan, och mycket huvudrörelser gör mig utmattad. Dock så påverkar det mig inte så mycket just då, utan mer på kvällen och dagen efter, genom att jag får sova mycket. Det gäller att planera träningarna för att orka så mycket som möjligt under matcher.

Har dina drömbilder förändrats genom åren på grund av hjärnskakningarna?

– För bara ett par år sedan ville jag spela i damallsvenskan, utomlands och i landslaget. Men det är inga mål längre. Jag vill bara se hur högt och långt jag kan komma med mitt huvud. Om det så är elitettan som jag spelat i.

Kan Bergdalen ta steget upp dit?

– Det tror jag absolut. Jag tränade med lite division 1-klubbar och man går ju inte till laget som är sämst. Det finns många olika typer av spelare och det kan bli nyckeln.

Hur skulle du beskriva dig själv som spelare?

– Att jag har en bra spelförståelse och inläggsfot. Jag gillar att fördela bollar och är ganska stark i närkamper. Jag upplever att jag har lätt att rätta in mig på olika positioner om jag bara får lite vägledning. Det roligaste är att spela forward och bidra på papperet till segrar. Sen har jag hört att min kapacitet är bäst som mittback, men det tycker jag är det absolut tråkigaste, säger hon och skrattar.

– Fast så länge man är på plan får man vara nöjd.

Bergdalens tränare Linnéa Liljegärd tror att Prambrant kommer bli jätteviktig.

– Hon har rutin från en högre serie och väldigt bra avslut. Det kommer bli en hel del mål från hennes fötter. Vi har haft koll på Linnéa i flera år och försökt värva henne. I år passade det både oss och henne. Vi ser Linnéa som en släpande forward eller i en ren forwardsroll. Men det är alltid skönt med spelare som är användbara på flera positioner. Det är en tränares dröm.