Känslosamt när Hult var tillbaka: ”Hatar att han är så bra”
Lugnet har lagt sig över den gamla vallen. Några funktionärer som samlar ihop material är de enda som är kvar. Och så Hult.
– Det är kul att vara tillbaka. Det väckte många minnen.
Han titta ut över naturgräset.
– Det var här jag spelade A-lagsfotboll första gången och jag gjorde min första seniormatch här. Jag debuterade ju ganska så ung, så jag spelade ändå några år i division 1 här. Det var en rolig tid, det var här det tog fart.
Men just den här dagen blev inte rolig sett till resultatet.
– Vi gjorde en ganska bra match tycker jag, vi hade en bra känsla även om dom gjorde första målet. Vi skapade mycket chanser, men vi jobbade i uppförsbacke. Man kan inte säga att vi inte ger allt och vi stöttar varandra och supportrarna pushade oss. Synd då att vi inte kunde ge dem en trepoängare. Men det kommer.
Hult vill inte se några drastiska förändringar trots att laget är i en formsvacka.
– Vi ska bara fortsätta. Vi gör inga dåliga matcher, det är grejen. Vi gör det bra, men får inte med oss resultaten. Det är så små marginaler.
IFK Värnamos sportchef, Enes Ahmetovic, är nära vän till Hult. De är jämngamla och växte upp tillsammans och var klasskamrater.
– Vi spelade i samma lag, våra pappor var tränare. Vi har många roliga minnen ihop, säger Hult.
När han vände hem gjorde moderklubben vad den kunde för att han skulle välja den.
– De försökte verkligen. Vi hade några snack. Det hade ju varit väldigt dumt om Enes inte försökt. Jag hade en jättefin dialog med Enes och IFK som förening. De har ju alltid ställt upp för mig och låtit mig vara med och träna när jag varit hemma på somrarna. Det är jag oerhört tacksam för.
Men det var aldrig någon tveksamhet.
– Värnamo kommer alltid ha en plats i mitt hjärta. Det var här jag la grunden till allt. Men när jag väl bestämde mig för att komma hem var det Elfsborg som gällde.
Även för sportchef Enes Ahmetovic var det känslosamt att se Hult på Finnvedsvallen.
– Det var verkligen med hatkärlek. Jag älskar ju honom, men hatar att han var så jävla bra. Han är en fantastisk fotbollsspelare. Det var väldigt speciellt att se honom. Jag har ju vuxit upp med honom som vän. Så kommer han hit och representerar en annan klubb och spelar så bra och hotar hela tiden, det är ju väldigt speciellt.
– Vi känner ju varandra så bra, så det var väldigt speciellt ur det perspektivet. När vi var riktigt små så brukade vi sova över hos varandra och sånt trams. Då känns det jobbigt att se honom på Finnvedsvallen i fel ställ.
Han bekräftar att klubben försökte värva spelaren och barndomsvännen Hult.
– Vi har ju haft kontakt länge och jag ringde honom redan när han spelade i Hannover och sa att han skulle veta att den dagen han skulle vända hem skulle jag göra allt jag kunde. Men helhetsbilden stämde bättre för honom i Elfsborg så det var nog aldrig riktigt nära för vår del. Synd men så är det.
