Talangen lämnade Elfsborg för division 1: ”Vill hitta glädjen igen”

En råkall dimma har lagt sig över Lindevi IP. Målvakten kliver ur sin bil och möter upp för att visa runt på sin nya hemmaplan.

– Det har gått snabbt att komma in i det här och jag har redan hunnit spela en match. Det var en rolig upplevelse, det är ju det man vill göra.

Då mötte Lindome J-Södra borta och vann säsongens första träningsmatch.

– Jag spelade väl två-tre matcher på hela förra året i Öis.

Utlåningen till superettanklubben i Göteborg blev inte vad han hoppats på. Tanken var att utvecklas i en ny miljö, men målvaktskollegan Fredrik Andersson behöll stabilt sin position mellan stolparna. Olsson fick chansen i en cupmatch. På grund av pandemin blev det heller inget U21-spel.

– På förhand hade jag en bra känsla, det är en fin förening och jag trivdes på det personliga planet, men det blev en match. I oktober. Det gick tungt sportsligt, det var många nya spelare, en ny tränare och ny sportchef. Det blev en dålig sits för mig. Jag fick aldrig chansen. Man kan bli bitter, men jag valde att acceptera. Istället blev jag stark mentalt och jobbade på sådant som jag behövde.

Under tiden hade han regelbunden kontakt med Elfsborgs målvaktstränare Linus Eriksson.

– Han har varit jättebra. Trots att jag aldrig har varit i klubben någon säsong han har varit där, ändå har jag har haft en bra kontakt med honom både på ett sportsligt och ett personligt plan.

Olsson, som hade ett år kvar på kontraktet med Elfsborg, var tillbaka i Rydahallen när försäsongen drog igång. Men det stod klart för honom att han inte skulle få sin chans i klubben.

– Jag tränade på med Elfsborg där i januari. Sen dök Lindome upp och det kändes helt rätt.

Elfsborg hade inte något emot att lösa kontraktet. Så långt var allt enkelt. Men att sen skiljas från klubben han vuxit upp med var desto svårare känslomässigt.

– Det var ett stort beslut att ta, att lämna Elfsborg som varit en del av mitt liv. Faktiskt sen innan jag var sex år när jag började där. Jag gick på matcherna med farsan, morsan och syrran från det att jag var fyra. Sen var jag själv en del av klubben, det har format mig.

Han fortsätter:

– Det är många som spelat i P10 eller P12 som aldrig kommit till A-laget. Jag fick uppleva hela spektret och fick se mycket. Det var en fantastisk tid. Jag trivdes väldigt bra, men det handlar ju om det fotbollsmässiga också.

Och på det planet fick han aldrig riktigt chansen.

– Jag hade hela tiden en bra dialog med Jimmy Thelin, Linus Eriksson och Stefan Andreasson. Och vi kom fram till samma sak. Att jag behövde fortsätta utvecklas som målvakt, och det gör man genom att spela matcher.

Olsson blev 2014 utsedd till Sveriges största målvaktstalang av FotbollDirekt. Han hade meriter från pojklandslag och framtiden såg minst sagt ljus ut.

– Där och då tänkte jag inte så mycket. Jag bara körde på... och det gick ju bra. Jag fick A-lags-kontrakt med Elfsborg och fick göra allsvensk debut året därpå. Det var en bra period i livet.

Framför sig hade han Kevin Stuhr Ellegaard, som inte vek ner sig och släppte fram honom.

– Jag såg Kevin som en mentor. Han var uttalad förstemålvakt under en väldigt lång tid, han hade erfarenhet från tidigare klubbar och större ligor. Jag bara sög åt mig allt han sa, jag har lärt mig mycket av honom.

2017 stannade Stuhr Ellegaard hemma från försäsongslägret i spanska Salou på grund av att han skulle få barn. Men det gick inte Olssons väg.

– Jag fick en blindtarmsinflammation. Jag kände redan när vi landade att jag hade jätteont i magen. Jag spydde och de trodde jag var magsjuk. Det var bara jag och Tim Rönning med på lägret... så blev jag sjuk och var tvungen att flygas hem och läggas in på sjukhus.

I september samma år fick så Olsson debutera i allsvenskan, på grund av att Ellegaard var avstängd. Så var också fallet under en cupmatch i februari 2018 när Olsson stod för en mindre lyckad insats mot Gais.

– Jag tar med mig alla misstag och alla framgångar som lärdomar. Vissa misstag som jag har gjort har jag blivit starkare av. De var jävligt tuffa där och då, men jag tar med mig dem i framtiden för att bli bättre. Som målvakt får man aldrig ett inhopp med tio minuter kvar av en match, man kanske får en start och då måste man prestera. Gör man det bra kan man bli hyllad till skyarna, gör man det sämre blir man ratad direkt.

Vid de få tillfällen Olsson fick chansen bakom Ellegaard lyckades han inte övertyga. En som däremot gjorde det hösten 2019 var Tim Rönning.

– Han gjorde det fantastiskt bra, det måste sägas. Det var en speciell tid kring målvaktssituationen i Elfsborg då.

Samtidigt var Olsson utlånad till Oddevold.

– Det var min önskan inför den säsongen att bli utlånad. Jag hade suttit på bänken i allsvenskan i två och ett halvt år och ville ha speltid. Det är klart att det är lätt att vara efterklok och tänka att hade jag varit kvar så... Man kan tänka hur mycket som helst men fastnar man i såna tankar kommer man aldrig framåt.

Känner du någon besvikelse kring din tid i Elfsborg?

– Det var alltid min dröm och mitt mål att bli startspelare i klubben, det är klart att besvikelsen funnits där någonstans. Men jag har förlikat mig med den under åren för jag kände någonstans redan innan den här säsongen att det kanske är någon annan stans än i Elfsborg jag ska spela fotboll. Men jag hoppas såklart inte att dörren är stängd i i klubben i framtiden. Jag ser det fortfarande som ett mål att jobba mot.

Livet som fotbollsspelare skiljer sig mycket nu jämfört med när han tillhörde Elfsborgs A-lag.

– Jag har anmält mig till vikariebanken och tänker börja plugga till byggingenjör till hösten. Vi kommer ha tre träningar på kvällstid och match en dag, så ser upplägget ut. Det blir mycket tid över.

Senast han spelade kontinuerligt var säsongen 2019, då utlånad till Oddevold. Nu har han framför allt ett uttalat mål.

– Jag vill hitta glädjen igen till fotbollen. Det här är ett lag som verkligen vill spela fotboll, det finns en jäkla utvecklingspotential i klubben.

Vinden kring Lindevi IP får linorna i flaggstängerna att smattra. Hemmaplanen som också kallas för ”Savannen” och dess spelare för zebror.

– Sen hoppas jag självklart att jag får spela. Det har alltid varit ett mål, oavsett var jag har varit tidigare. Jag är väldigt glad och tacksam över att ha fått komma hit, det är en fin förening. Sen kan jag inte hymla om att jag vill bli så bra som möjligt och nå så långt jag kan inom fotbollen. Men mitt fokus ligger här och nu, inte någon annan stans.