Varumärket Borås
Vi befinner oss långt från forna tiders syn på kommunal verksamhet och att ordet ”kommun” bytts ut mot ”stad” i Borås offentliga språk är förstås ingen tillfällighet. ”Kommun” signalerar byråkrati och grå tristess – ”stad” är modernt och offensivt.
Allt tyder också på att Borås har blivit allt skickligare i sin varumärksstrategi. Enligt ett färskt nummer av Dagens Samhälle, en tidning som ges ut av Sveriges kommuner och landsting, tillhör Borås de 14 kommuner som mest har stärkt sitt varumärke under de senaste tre åren. Bland de övriga märks Karlstad, Växjö och Ockelbo (prinseffekten?).
I BT den 21/1 uttalade sig Borås stads marknadsförings- och informationschef Annica Berg nöjt om orsakerna till framgången: Hon sade: ”Nytänkande, framåtanda, entreprenörskap, handel och textil. Det är detta som ligger till grund för hela staden.”
Det här bredare angreppssättet är förstås bättre än de ofta lätt töntiga kommunala slogans som var populära för några år sedan och bygger på insikten att det är förmågan att ge en varierad och positiv bild av staden som kan locka människor.
För det är ju vad det handlar om. Borås vill få hit skattebetalare, gärna hårt arbetande sådana som startar företag som i sin tur betyder ännu mer inflyttning i en helst av allt ändlös uppåtgående spiral?
Även på turistnivån satsar Borås på att förmedla en mångstämmig bild. BoråsBorås AB, ett av staden och näringslivet samägt bolag som marknadsför Borås som besöksort, har som övergripande mål att få besökare att ”gå från ett endagsbesök på ett besöksmål, till en flerdagsvistelse i Borås”.
Enklare uttryckt – ska man stanna flera dagar i Borås räcker det inte med en djurpark.
Borås har efter en vacklande start (begreppet ”Designstaden Borås” för ett tiotal år sedan blev till exempel aldrig någon succé) hittat rätt i sin marknadsföring. Annica Berg nämner fem saker ovan. Skärskådar man dem är för all del bara två konkreta, men de är desto mer trovärdiga – handel och textil.
I dessa knyts Borås av idag ihop med sin historia, ja, bilden av Borås som en handels- och textilstad är idag den bäst slående i ett varumärkessammanhang, bland annat för att den ger möjlighet till brett tilltal som innefattar allt från Textilhögskolan, ung, smart och dyr design till fyndlådorna i Knalleland.
Här finns något för alla – även om jag misstänker att de kommunala strategerna är mindre intresserade av att lansera lågprisprofilen, eftersom den kan föra tankarna till billiga varor av tveksam kvalitet. Men Knalleland finns ju och är inget att skämmas över.
Kultur? Där är fortfarande kommunen för snål för att en tillräckligt intressant kvalitets- och spetsnivå ska kunna upprätthållas. Det är synd. Nyskapande kultur kan höja en stads attraktionsvärde oerhört.
Riskerar vi att glömma något nu? Ja, förstås. När Dagens Samhälle för ett år sedan diagnostiserade Borås som ort att leva i delades två rejäla minus ut:
1) Skolresultaten. Borås har problem där. Så sent som förra lördagen skrev Metta Fjelkander, ordförande i Lärarnas Riksförbund, en debattartikel i BT med rubriken ”Betygsras i Borås kräver akut insats”. Det här bör tas på allvar. En stad som vill lansera sig själv som ”nytänkande” och säga sig ha ”framåtanda” måste ge rejäla resurser till skolan. Där byggs det framtida Borås.
2) Vädret. Tyvärr, inga marknadsföringsstrategier i världen kan ändra på det?
Svar på tal
Om förra krönikan ”Även Borås måste minnas”:
Jag kan rekommendera en seriebok, Sofia Z-4515 av Gunilla Lundgren, Sofia Taikon och Amanda Eriksson (Tranan och Podium), vilken bygger på det Sofia Taikon mindes från sin barndomstid (hon var fjorton när hon kom till Sverige med en Röda Kors-transport) i Auschwitz-Birkenau. /?/Z-4515 var Sofias fångnummer som tatuerades in på hennes arm. En bok som jag hoppas att alla skolor har!
3Maria3
Jo, vi minns. Vi minns även att romer och handikappade utrotades – vilket Stefan inte har en tanke på? Vi minns oxå att vårt land skyddade nazistiska/fascistiska krigsförbrytare och att en hel del av nazisterna utbildade sig till ämbetsmän i vårt land. Hörru Stefan – var du med på nån av demonstrationerna förra året mot rasism och diskriminering? Det hölls tre stycken – synd att BT valde att enbart följa en enda!
Susz Stensson
(Inläggen går att läsa i sin helhet på bt.se)