Postkodlotteriet

Har just kommit hem från jobbet. Det blev en sen dag med en känslig förhandling, som därtill måste fortsätta i morgon. Så är det ibland. Men har man som jag s.k. oreglerad arbetstid så går det givetvis inte att klaga de relativt få gånger som förhandlingar och annat drar ut på tiden och hemkomsttimmen blir sen.

Hur som helst slog jag mig ned framför lilla TV:n och just framför mig har jag den bärbara datorn. Jag hinner inte mer än börja slötitta på något program då detsamma avbryts av reklaminslag. Den här gången var det reklam för Postkodlotteriet. Och jag sitter här helt fascinerad över hur dåligt det hela är. Alltså är det på skämt eller allvar.

Om jag orkar sitta kvar och titta på ytterligare reklaminslag blir nog mitt intryck ungefär detsamma. Ibland funderar jag i banorna - måste s.k. "commercials" vara konserverande och minst sagt fördummande. Det är som om det finns inbyggt i själva deras väsen.

Tar vi som exempel reklam för blöjor, nog är det kvinnor som i slutändan får ta hand om det hela. Var har papporna tagit vägen? Sak samma kan sägas om fläckar som är svårborttagna. Men med rätt reklamprodukt och tydligen rätt kvinna är det ingen match alls. Männens insats är svår att upptäcka.

Skulle vi å andra sidan ta bilreklam blir det motsatta roller. Då kanske det finns en kvinna även där, men hennes roll är att genom sin sexighet fresta män till framför allt nyinköp av bil. Egentligen är det hela för dumt för att kommenteras, men likväl finner jag det mödan värt att göra det.

Eller kan det vara så illa att vi har den reklam som vi förtjänar. I så fall undrar jag vad vi som konsumenter har gjort för ont.